vit gjorda. De fälda träden betäckte ännu marken. Detta slags stridsfält lämpade sig således bättre till tiraljörstrider än till stora linieattacker, en omständighet, som var särdeles gynnande för våra lika irtelligenta som teppra soldater. Marskalk Oudinot med divisionerna Legrand och Maison, general Doumercs 1200 kurassierer, och general Corbinesus 700 lätta ryttare, underhöll en envis strid i dessa skogar, som än voro rycket täta, än erbjödo ganska betydliga utbuggningar. Det var en af de lifligaste, mest mördande tiraljörstrider, hvari hela fördelen var på våra soldaters sida. Generalerne Maison, Legrand oeh Dombrowski, som ledde sina trupper med lika mycken skicklighet som energi, och än fylde skogarne med en svärm af tiraljörer, än gjorde bajonettanfall när de hsde mera utrymme, lyckades slutligen att vinna terrängen och att kasta Tchaplitz och Pahlen tillbaka på Tchitchakoffs hufvudstyrks. Marskalk Oudinot, hvilken var lika utsatt för olycksbändelser i elden som han var färdig stt genast ånyo blottställa sin person, som om han aldrig blifvit sårad, hade nu åter blifvit blesserad och förd ifrån slagfältet. Äfven gensral Legrand hade blifvit sårad, och Ney hade på Napoleons befallning ilat till stället. för ett intaga UVudinots plats. Napoleon hade med de 2000 man ungefär, som ännu återstodo af Neys och Poniatowskis kårer, föreBat 1500 man af weichsel-legionen under Claparede. Han höll i reserv Mortier med 2000 soldater af det unga gardet, Leebvre med 3300 af gamla gardet och ci:ka 500 ryttare, den sista återstoden af hans beridna grenadierer och jägare. Nsys närvaro var nog för att åter lifva alfa de hjertan, som Oudinots och Legraänds nödtvungna aflägsnande nedstämt. Åtföljd af Claparede och kommenderande återstoden af sin här, började han först att bistå Maison och Legrand, hvarefter han hjelpte dem att kasta tten af Tehitchakoffs trupper tillbaka ps deras bufvudstyrka. Terrängen, zom på detta ställe vsr mera öppen, tillät nu linieattacker. Ney befalte Doumere att med sina kyrassierer hålla sig färdig att göra ett anfall tili böger, och han uppstälde sira infanterikolonner så, att han sjelf med bajonetten ekulle kunna göra ett anfall, antingen åt centern eller åt venstra flygeln. Emellertid öppnade han en häftig artillerield emot de ryska. massorna, som stödde sig mot den tätaste delen af skogen. Doumerc, som var otälig att begagna sig af tillfället, fick nu på högre flygeln sigte på 6 eller 7000 ryssar af det gamla infanteriet (detsar ma som under de sista åren stridt mot turkarne), understödda af en kavallerilinie, och gjorde s:g genast i ordning att. anfalla dem. För att under handgemänsset be rygga sina flanker, placerade han sitt vätta kavalleri till höger, det fjerde kyrassierreg-smentet till venster, och kastade derefter det sjunde på det ryska infanteriet, tamt beredde sig att sedan understödja det med det fjortor,de. Öfverste Dubois vid det sjunde kyrassierregementet lifvade sina soldaters mod, sar:e dem att hela armens räddning berodde sf deras tapperhet, hvilket ej var svårt att öfvertysa dem om, och kastade sig i galopp öfver det i fyrkant uppstälda ryska infanteriet. Anfallet var sö väldsamt, att våra ryttare, oaktadt den särdeles väl underhållna muskötelden, bröto sig väg in i fyrkanten; och så fort de väl voro inom den, började de att med sina långa sablar genomborra de ryska infanteristerna. I samma ögonblick ilade Doumerc med det fjortonde kyrassierregementet till stället för att hindra de fientliga lederna att åter sluta sig, undet det att det fjerde till venster och det lätta kavalleriet till höger hindrade det ryska kavalleriet. att komraa till undsättning. Man gjorde på detta sätt omkring 2000 fångar, utom 1000 ungefär, som nedsablades. I sn tur förde nu äfven Ney sitt infanteri framåt. Den hjeltemodige Maison steg af hästen, ryckte till vig ett gevär, stormade i spetsen för sina 8o)ater, kastade ryssarne öfverända och tvang d.em att söka skydd i tätaste delen af skogen. Ney, som ledde striden, lät förfölja dem ända till slutet af Stakowskogen, på halfva vägen emellan Brill och Borisow. Här stannade han framför en hålväg, som skilde de begge armåerna, och underhöll en häftig kanonad, för att sluta dagen. Men man hade dock ej mera att befara från denna sida, och segern var der: afgjord. Fienden hade, utom 3000 fångar.. förlorat omkring 3000 döde eller särade Fö När denna glada nyhet blef känd vid arrigrgardet, uppväcke den ett lifligt jabel så väl hos det unga som det gamla gardet, hvilka: ifrån detta ögonblick voro lediga.att.bispringa på den andra sidan af Beresine, så vida. någon ny trängande fera der skulle. uppstå. Striden var på detta håll ytterst bäftig, ty Victor med : 9 å 10,000 man och dertill besvärad af 10) å 12,000 tränörer och en myckenhet troar;, bjöd der spetsen åt ö:ver 40,000 fiender, Lyckligtvis lämpade sig terrängen förträff-ligt till försvar på denna venstra strand af Beregina, som man måste försvara så länge fora möjligt, innan man belt ych hället lem. anade den. Marskalk Victor nade fattat posta på kanten afen särdeles bred ravin, som mynnade ut i Beresina, der uppstält den polska divssionen Giard liksom den tyska och holländska di eu de Berg. Med sin hö: sel het han Sudranka och skydde broarne, hed den venstra stödde Nn 8ig emot en skog, cow ban ej egde tll räcklig styrka ait besätta, men framtö,r hyilken han upprtält de 800 ryttare som han ännu h de qvar, och som stedo under everal Four-mers befäl. Med sitt artilleri Hade han: mat ryssarne öppnat en öfverväl? . ande och mör. dande eld, hvarigenom blyckats. atit hålla dem sig från liv PR SVEN ye Det N ir ch , 0ine penerelp VJiebitsch, chef för Witt2 Ner ob, som ledde anfallet, hvilAA ifvi fe Nfla å