Se ta AR 0 RR TSV kunde ingen hjelp påräknas på denna punkt, och 28 å 30,000 man, delade på Beresinas begge stränder, besvärade i sina rörelser af 40,000 tränörer, voro således nödsakade att, midt under den svåra operationen af en flodöfvergång, både i fronten och i sin rygg bekämpa ej mindre än 72,000 man. Denna förfärliga strid började redan den 27 på aftonen. Den olyckliga franska divisionen Partouneaux, den bästa af Victors tre divisioner, hade erhållit order af Napoleon att ännu hela dagen den 27 hålla stånd framför Borisow för att der tillbakahålla och förvilla Tohitehakoff. I denna position var den hela tre mil skild från hans kårs egeztliga hufvudstyrka, som var sammendragen omkring Studianka, och det var således att frukta, det den skulle blifva afskuren af Platows, Miloradovitschs och Yermoloffs trupper, hvilka följt os: stora vägen från Orscha till Borisow. Denna sorgliga omständighet, så lätt att förutse, gick också verkligen i fullbordan. Miloradovitschs avantgarde, som på Orschavägen förenat sig med Wittgenstein och Steinghel, trängde sig nemligen emellan den framför Borisow förlagda divisionen Partouneaux och Victors begge divi ioner. som bade befallning ait betäcka Studianka. Den olyckliga divisionen Partouneaux var således helt och hället afskuren, såvida den ej, genom att bana sig samma väg som Oudinot aftonen: förut bland de på Beresinas venstra strand befintliga skogarne och träsken, kunde lyckas att verkställa sin förening med Victors kår. Det var den 27 på aftonen som Partouneaux insåg sin belägenhet, hvilken, i början farlig, med hvarje timma blef alltmer förtviflad. På samma gång han märkte sig angripen på Orschavägen, såg han sig äfven hastigt anfallen från en annan sida af Tchitchakoffs trupper, hvilka försökte att på qvarlefvorna af bron vid Borisow gå öfver Beresina. Till de omätliga faror, som redan hotade honom, kom nu äfven den förförfärliga trängseln af flera tusen marodörer, hvilka, i den tron att floden skulle öfvergås nedanom Borisow, der hopat sig med sin tross, förgäfves väntande på att man skulle kasta ut broar. För att ännu mera föra fienden bakotn ljuset hade man äfven bedragit dessa arma varelser, och de skulle nu med divisionen Partouneaux offras för den förfärliga nödvändigheten att förvilla Tchitchakoff. Då faran att blifva kringränd ökades i hvarje minat och kulorna hveno från alla sidor, nådde oordningen och förvirringen snart sin höjd, och Partouneauxs tre små brigader, hvilka ville formera sig till försvar, sågo sig liksom öfversvämmade af flera tusende olyckliga, hvilka uppgåfvo genomträngande skri, störtade in i deras leder och sålunda hindrade dem från hvarje manöver. Och ändå var denna ohyggliga scen ej nog förfärlig! De trosskolonnen medföljande qvinnorna ökade den ännu mera genom sin förtviflan och sina sönderslitande jemmerrop. Men general Partouneaux beslöt detta oaktadt att slå sig igenom, och uttågande ur Borisow, med Beresina till venster och Staroi-Borisowkullarne till höger, föreökte han att tränga sig fram genom den labyrint af skogar och frusna träsk, som skilde honom från Studianka. Med sin styrka, delad i lika många koonner som brigader, marscherade ban framåt, fast bes!uten att öppna sig en väg eller att dö. Det var med 4000 man som han ville bekämpa 40-009. De tre brigaderna, åtföljde af den förtviflad: och skrikande hopen, lyckades i början bana sig ett godt stycke väg; men mottagna i fronten af hela det ryska artilleriet, som besati höjderna, på samma gång som ett oräkneligt kavalleri ang:iep dem i ryggen, blefvo de på ett förfärligt sätt åtgångna. General Partouneaux, som marscherade med den högra och mest hotade brigaden, ville slå sig igenom; men tagande af för mycket åt höger blef han bastigt skild från de begge andra brigaderna. kringränd samt bans kår nästan tillintetgjord. Men han förlorade det oaktadt ej modet, utan fortsatte att strida, oaktedt alle uppmaningar att gifva sig. De begge venstra brigaderna, afgöndrade från bonom, följde, utan att hafva fätt order dertill, hans exempel, och ryssarne, sjelfve utmattade, instälde mot midnatten sin eld, dels derföre att de voro öfvertygade om att de några timmar senare i alla fall skulle kunna taga ända till sista man af denna handfull tappre, som hjeltemodigt envisades att låta döda sig, och dels derföre att de hoppades, det den ögonskenliga fara, hvari deras oförskräckta fiender sväfvade, skulle förmå dem att kapitulera och sålunda hindra all vidare blodsutgjutelse. I daggryningen den 28 uppmanade de ryske generalerne ännu en gång general Partouneaux, som med 4 å 300 man ännu stod upprätt på szön, att upphöra med striden, och visade honom att all hjelp vore omöjlig. För stt ej onödigtvis låta döda de få soldater, som nu återstodo honom, och med förtviflan i själen, gaf han sig, eller rättare sagdt, blef ban tagen. De begge andra brigaderna, xom man ofördröjligen underrättade om generslens uillfångatagande, sträckte äfven gevär och ryssarne gjorde ungefär 2000 fångar, den sista tterstoden af 4000 och några hundra man. En enda bataljon hade, med tillhjelpaf mörkret, lyckats att utmed stranden af Beresina uppnå Studianka. Kostackerne kunde derofter medelst några lansstötar hopdrifva hela hopen af tränörer, som voro instängda isamma fälla. Man hade under denna hemska. natt från Studianka hört kanonaden och gevärselden återljuda ifrån Borisowsidan. Napoleon var orolig deröfver och i ännu högre grad marskalk Victor; ty ifrån det ställe, hvarest denne senare var, kunde han bättre bedöma de faror, för hvilka hans försämsta division var utsatt. Han ansåg äfven befallningen stt stanna vid Borisow för ett onödigt, och följaktligen barbariskt försigtigbetemått, eftersom det var omöjligt att efter öfvergången den 26, och framför allt den 27, ännu kunna förlänga den illusion, hvari fienden sväfvade, ut utsatie man sig i det stället, enligt bans tanke, förj: att nian nåcgan fördal frörlara an enn 4