Aftonbladet – 13 januari 1857, sida 1

D RED) EN BERÄTTELSE HARRIET BEECHER STOWE, Förra Delen, Jag tror den pojken är gjord af luft — jag kan aldrig träffa bonom! sade den fromma damen och blef helt rödiansigtet. Han vore nog för att reta ett helgön. ? Ja, aå är han, tant; han är nog för att reta två helgon sådana som ni och jag. Tomtit, din skälm, sade hon och drog honom: sikta i en handfull af hans kräsiga bår, se så, var ordentlig nu, så skall du om en stund få se på de bär vackra sakerna. — Ställ brickan på bordet der; låt se om du kan gå för en gårg, i stället att höppa. Fällaade sina ögon med en oemotståndligt löjlig min af låtsad högtidlighet, marscherade Tomtit öfver golfvet med brickan och nedsatte den framför sin matmöor. Efter att hafva afdragit sina handskar och vidtagit en otalig mängd små förberedande åtgärder, läste hon en kort bordsbön, Kvarunder Tomtit sågs hålla sig i sidorna för att undertrycka sin skrättlust; då hon derpå med lika högtidligt allvar lade handen på handtaget tilltåkannan, hejdade hon sig plötsligt, uppgaf ett rop och gned sina fingrar, hvilka hon bränt mot det skållheta handtaget, Tomtit, ing tror det är din mening att bränna mig till döds en vacker dag. ; Bevare 088, Missis, är det varmt? Och jag, som just tänkte på, att jag skulle vända pi pen åt elden. () Se Aftonbladet n:r 4—8,