Aftonbladet – 10 januari 1857, sida 2

bundet uppståndna twistefrågan rörj sig deromkring, huruvida Neufchåtels kantonalstyrelse, såsom den de facto består, är en laglig styrelse. Det enda rättsskäl, på hvilket konungen af Preussen kan stödja sin fordran om fårgarnes frigifvande, är det, att de ej äro rebeller, utan trogne undersåter till Neufchåtels rättmätige furste, tillfångatagne af reb Her under utöfniogen af sina skyldigheter sin laglige herres tjenst. Genom att samtycka till fångarnes frigifvande utan ransakning, skulle edsförbundet såsom olaglig erkänna Neufchåtels nu de facto bestående styrelse, och dymedelst äfven medgifva att det baft orätt i sin tvist med konungen af Preussen, Enligt hr Manteuffels cirkulär förklarar således konungen af Preussen att han ej vill nedlåta sig att tvista med edsförbundet, så framt det ej redan på förhand erkänver, att rätten är på hans sida, samt att han vill aftvinga det detta erkännande genom att gripa till ultima ratio regum. Detta är kunglig logik. Och likväl läsa vi i hr Manteuffels cirkulär om den moderation, hvarpå konungen gifvit så många profo. Om konungens af Preussen beteende i denna tvist är ömkligt, synes de andra kontinentalmakternas ej vara det i mindre grad. Baden, Wirtemberg, Hessen Darmstadt, Bayern förklara sig alla vara neutrala. De låtsa ej taga parti för någon af de stridande. Likväl heter det, att de ämna upplåta sina jernvägar åt konungen af Preussen att derpå föra sina trupper och förråder till schweiziska gränsen. Upplåtandet af tre parallela jernvägslinier är ej ett ringa handtag för undanrödjandet af de svårigheter, som afståndet lägger i vägen för en preussisk invasion af Schweiz. De styrelser, som upplåta sina jernvägar till begagnande åt en af de krigförande, förse i sjelfva verket denna makt med krigskontraband. De kränka på ett groft sätt de neutrales skyldigheter. Och så fraimt ej alla underrättelser ljuga, bete sig äfven andra makter med ej mindre partiskhet mot Schweiz. Man vil: veta, att förbundsstyrelsen blifvit öfverhopad med föreställningar från alla de stora makternas representanter, hvari den ifrigt uppmanas att gifva efter för konungens af Preussen fordringar. Detta handlingssätt af kontinentalmakterna, de stora så väl som de små, visar hvilket tomt gyckelspel det så kallade europeiska jemvigtssystemet är. Meningen och ändamålet med ett jemvigtssystem är samverkan emellan ett flertal af de stater, hvaraf det europeiska eller något annat system utgöres, att hindra det en mindre stat blir förtryckt af en större. Men här se vi alla de andra staterna understödja Preussen och hota Schweiz, förr än de nedlåta sig att undersöka sjelfva tvistefrågan och de skäl, som af begge sidorna anföras. Det fins ett ställe i hr Manteuffels cirkulär, som sprider något ljus öfver de verkliga motiverna till detta nesbga krypande för den mäktigare af de begge stridande. : På det ställe, hvarpå vi hänsyfta, beskrifves Schweiz såsom uppblåst af en tillfällig framgång, hämtande sina inspirationer från grundsatser, som hota att omstörta all ordning och myndighet, och underkastadt inflytelsen af en revolutionär propaganda af främlingar. Här ha vi den verkliga orsaken till tvisten med Schweiz. Det skulle kommit konungen af Preussen föga vid, om förbundsdomstolarne dömt neufchåtelfingarne till trampbjulet. Han kunde smält förlusten af sina rättigheter till Neufchåtel hädanefter som under de sista åtta åren. Men han kan ej fördraga tillvaron af en fristad bland Alpernas gömslen för dessa patrioter, som äro föremålen för hans hat, och blotta tanken hvarpå trycker honom som en mara. Om den preussiska armen kan kufva Schweiz, skall edsförbundet ej släppas med blotta frigifvandet af fångarne eller Neufcbitels afträdande eller ens med betalandet ai krigskostnaderna. Det skall genom ?traktatmässiga stadganden förbindas att vägra mottagandet af politiska flyktingar inom sitt område, och detta är orssken hvarföre det nuvarande anfallet på Schweiz, mer eller mindre öppet, finner så mycket understöd utifrån. EISENSTEIN — Enligt iogångna underrättelser anlände kronprinsen smed sin gemål och dotter till Karlstad i förgår afton. Efter en dags uppe-. håll derstädes skuile resan i dag fortsättas till Arvika. — Hotfkapellmästaran hr Foroni har i öfvermorgon måndag sin recott å kungliga operan, hvarvid Rossinis praktfulla opera Wilhelm Tell för första gången under denna säsong åter uppföres. — Landssrtspressen har med det nya årct blifvit förstärkt med följande dels nya, dels åter upptagna äldre tidningar: Örebro Tidning, Nya Umeåtidningen, Wadstena Läns Tidning, Tidning för Falköpings stad och Falbygden, Oscarshamns Tidning, Wimmerby Veckotidning, den i Lund utkommanda Folkets Tidning samt den i gär omnämde Tomtebissen. Försvunnit från skådeplatsen ha deremot Göta och Skara Tidning. — Chefsembetet vid telegrafverket i riket har den 31 sisuidne December till assistent vid e!ektriska telegrafverket förordnat e. o. telegraftjenstemannen F. W. Liedberg. -w