och då går alltrammans åt h—e igen, mycket fortare än du frälsade det derifrån. Om du bara ville göra saken till hälfren, då skulle det ej vara så rasande; men jag känner dig af gammalt. Du skall ej nöja dig med att pspegojmessigt lära dem litet katekes och några psalmer, hvilket jag anser som ett ganska oskyldiet, religiöst tidsfördrif för våra qvionor. Utan du tänker lära dem allesammans att läsa och skrifva och tänka och tala. Det skulle ej förundra mig om Jag fick höra talas om en import af griffeltafior och abcböcker. Du skall bilda omkring dig ett 1yceum, med lärda disputationer och alla andra tillbehör. Men hvad säger syster Anne om allt detta? Anne är nu verkligen en förständig flicka, och ändå slår jag vad att du dragit henne in i din plan. Anne är lika intreseerad derför som jag, men bennes insigt i det praktiska lifvet är klarare än min och är mig af stor nytta i att upptäcka svärigheter dem jag ej ser. Jag har en förträfflig karl, som fullkomligt öfverensstämmer med mina åsigter, att taga vård om plantagens yttre intressen, i stället fören af dessa bofvar till uppsyningsmän. Det skall införas ett gradueradt system af arbete och arbetslöner — ett system, som skall visa eganderättens beskaffenhet och rättigheter, och vänja vid flit och måttlighet, genom att lämpa hvarje arbetares lön efter hans flit och välförhål. lande. Och hvad slags vinst tänker du på det sättst draga af dina slafvar? Skall du lefva för dem eller de för dig? Jag skall föregå dem med exempel, genom att lefva för dem och hoppas att taga mer vinst af det goda, som derigenom kan väckas hos dem. De starka böra lefva för de svaga, de bildade för de okunniga. Nå väl, må Gud hjelpa dig, Clayton! Jag