Aftonbladet – 9 januari 1857, sida 2

medG den Z till och med den äl December 1856, på jernbanan emellan Malmö och Lund. Passagerare: 1:a klassen 1254 biljetter . Rår rgas 1233: — 2a o 8682 ss 2 PP o 5251: 46. 3:e op 1311 ss PP PP 1463: 46. Rdr rgs 6948: 44. Gods: 1:a klassen 63 sk 11 18 4 I Rdr rgs 47: 29. 16 19 12 10:22. s 311 15 17a 155: 29. 356 16 1I133: 42. 2482 YI 4 620: 31. Paketer 719 st. 107 skE 6 18 210: 9. Rdr rgs 1178: 17. eller för passagerare och gods tillsammans 8127: 13. Totalantal biljetter försålde 11,247. Totalvigt 3338 sk 1718 18 TK. omkrets Ytterligare om tillsättandet af estetiska professionen vid Upsala universitet. Vi skulle icke ha återkommit till detta imne, som redan flera gånger varit berördt i vårt blad, om det icke vore, för att meddela ett märkligt utlåtande som erkebiskop Reuterdahl i egenskap af tillförordnad universitetskansler afgifvit uti frågan. Detta utlåtande är mycket karakteriserande, icke i afseende på de personer, om hvilka det handier, utan för den mannen, som afgifvit detssmma, och hvilken sedan H. K. H. kronprinsen återvändt till Norge förmodligen åter rungerar såsom kansler för Upsala universitet. Det innebär ett litet bidrag för rikets ständer ll bedömande af detta besynnerliga och till ingen verklig nytta varande kanslersembete, nvars afskaffande redan af ständerna vid sistlidne riksdag förordades genom det till Kgl. Maj:t afgifna förslaget till inrättande af ett scklesiestikkollegium. Hr Reuterdahl har genom det sätt, hvarpä han här uppattat sin befogenhet såsom kansler, velat: göra detta embete till en vetenskaplig öfvermyndighet, hvilkens omotiverade tycken skola gälla framför de till universiteterna hörande sakkunnige personers omdömen, hvarjemte han, genom framkastande af insinuationer om vissa lärors betänkliga konseqvenser, synes åter vilja bringa vill heders den grundsatsen, som på senaste riden eljest med rätta synts ha legat nere, a t personers politiska åsigter böra tagas med i betraktande vid akademiska platsers bortgifvande. Hr Reuterdahls utlåtande är af följande innehäll: Underdånigste memorial! Till återbesättande af dem genom professorn och riddaren Atterboms död ledigblifna profession iestesik och modern litteratur har eonsistorium aeademicum majus i Upsala upprättat underdånigt förslag och derå uppfört: i första rummet docenten i estetiken m. m, magister Bernhard Elis Malmström; i andra e: o. professorn i modern litteratur m. m. mag. Carl -Wilh. Böttiger; i tredje docenten i estetiken vid Lunds universitet mag. Gustaf J. U. Ljunggren. Ansökningsoch förslagsbandlingar varda kärmed underdånigst öfverlemnade. Med consistorium academicum instämmer jag ej mindre deri, att alla dessa sökande äro att anse som fullt kompetenta, än deri, att docenten Ljunggren i förtjemst står något bakom sina medsökande, hvarföre jag oek anser tredje förslagsrummet rättvisligen hafva blifvit honom tillerkändt. Svårare är det att afgöra, hvilken af de främst föreslagne är till företräde berättigad. Vid voteringen i eonsistorium academicum har denna svårighet visat sig, i det flera ledamöter förklarat sig mer eller mindre villrådige i frågans besvarande, och vid rösternas sammanräknande någon egentlig pluralitet knapt kan sägas hafva tillfallit någon af de tvenne sökande. Af 23 röstande hafva visserligen 12 gifvit första rummet åt hr Malmström och blott 11 ät hr Böttiger, men att en af de åt hr Malmström gifna rösterna måhända kan vara att honom frånräkna, skall synas af hvad jag nedanföre har att i underdånighet anföra. Till grundläggande af ett omdöme om företrädet mellan nämde föreslagne, ber jag att i underdånighet få anföra följande: Docenten i estetik mag. B. E. Malmström, född 1816, blef akademisk lärare den 23 Maj 1843. E. o. professorn i modern litteratur mag. C. W. Böttiger, född 1807, blef akademisk lärare den 27 Jan. 1835. Den förres betyg till den filosofiska graden äro den senares högst underlägsna 1). Som akademisk lärare hafva båda — den ene något öfver 13, den andre nära 21, år 2) med berömlig skicklighet och flit sina åligganden fullgjort. Både de föreslagne hafva att sig till fördel åberopa offentlig undervisningsverksamheat i de ämnen, som den blifvande professorn skall behandla. Efter behörig habilitation har hr Malmström sedan år 1843 varit docens i estetik 3). Den estetiska professionen har han förestått vårterminen 1848, höstterminen 1849 och derefter oafbrutet. Att han gjort det med berömlig skicklighet och flit samt till fakultetens fullkomliga tillfredsställelse, är af filosofiska fakulseten intygadt. Hr Böttiger var till en början docens i ett ämne, som ligger estetiken nära 4), har varit föreslagen ej mindre till profession än till adjanktur i teoreiisk filosofi 5), blef är 1839 e. o. adjunkt i tysk och italiensk litteratur 6), bestridde de till den estetiska professionen hörande föreläsningar vårterminen 1842, förestod samma profession höstterminen 1843, hela år 1844, vårterminen 1845 samt höstterminen 1846. Att han gjort detta berömligenx, är af filosofiska fakulteten vitsordadt. År 1845 den 25 Juli utnämdeshr Böttiger till e. o. professor i modern litteratur, ett af de läroämpen, som äro föremål för den profession, som nu skall tillsättas 7). Som lärare i detta ämne har hr Böttiger troget gått den studerande ungdomen tillhanda både med offentliga föreläsningar och enskilt undervisning 8). Ham har äfven deltagit i den filosofiska fakultetens kollegiala arbsten och tvenne gånger varit dess decanus. Att hr Malmström framför hr Böttiger blifsit föreslagen oeh förordnad att från och med år 1849 förestå estetiska professionen, kan icke lända till den senares eftersättande. Förslaget gjordes uttryekligen af den anledning, att hr Böttiger redan förut hade tvenne undervisningsämnen att som ordinarie lärare vårda, hvarförutan man ville, utan allt förnekande af hr Böttigers förtjenster, lemna hr Malmström såsom en äf universitetets yngre utI märktare förmågor tillfälle till sjelfständig verksamRER —— talar nu på fullt allvar; ehuru jag vet att du