Aftonbladet – 9 januari 1857, sida 1

Benoir i Baltimore. Nåväl, det är hon gom skall bli mitt öde.n Aren ni verkligen förlofvade ? Allt undertecknadt och emballeradt och färdigt att levereras nästa jul. Nå, låt oss höra litet om henne då? Nåväl, hon är temligen lång, (jag sade ju alltid att jag inte ville ha en liten hustru), inte vacker, men ser skäligen bra ut; ganska vackra manår — känner verlden — spelar och sjunger bra — har en liten vacker förmögenhet. Nu har jag, som du vet, aldrig varit af dem, som söka att gifta sig endast för pengar och ej af någon annan orsak; men med min ställning i verlden kunde jag ej tillåta mig att bli på allvar kär utan alla dylika reqvisita. Somliga kalla detta: hjertlöst. Det vill jag bestrida. Om jsg sammanträffat med Mary Benoir och hade vetat att hon ingenting egde, så skulle jag begripit, att det på inga vilkor burit sig för mig att odla någon intimare bekantskap; men då jag visste att hon hade förmögenhet, närmade jag mig utan fruktan och fann, att hon äfven hade många andra fördelar. Är nu detta detsampia som stt gifta sig för pengar — nå väl låt gå då! — Din affär, Clayton, var en genuin kärleksaffär, men hvad mig beträffar, så hade jag ögonen öppna hela tiden. Nå, hvad tänker du annars egentligen taga dig för här i verlden, Russel ? Jag. måste slå mig på det praktiska af mitt yrke och taga fotfäste der, till att börja med, som du vet; och sedan — framåt mot Wasbington! Jag ämnar bli president jag, så väl som hvarje annan äfventyrare inom Förenta Staterna. Hvarför inte jag så gerna som någon annan? Ja sannerligen jag det vet, sade Clayton, pom du är villig att arbeta strängt nog och länge neg och betala fulla priset. Hvad mig