Aftonbladet – 9 januari 1857, sida 1

ger dig, att ehuru hoax bedrar, hon dock är någon bedragerska; ehuru hon handlar sjelf. viskt, hon dock icke är sjelfvisk. Saken i den, att barnet vuxit upp utan mor — en arf. tagerska, omgifven endast af tjenare. Horn har, tror jag en tant ellernågon sådan del slags anhörig, som till namnet och i verldens ögon representerar familjens öfverhufvud. Men jag är säker, att den lilla damen herrskar med oinskränkt välde. Så har hon varit i en modern helpension: i Newyork, och det har lärt henne att skolka med lexor och kringgå förbud samt utvecklat en tidig smak för koketteri. Dessa äro alla de talanger jag någonsin hört erhållas i moderna helpensioner, utom kanhända hat till allt hvad böcker heter, och en obestämd afsky för hvad som kallas litterär bildning. Och hennes egendom är — Iagenting af betyderhet. Till namnet skötes den af en gammal onkel till henne; men i sjelfva verket af en ovanligt skicklig och pålitlig tjenare, en quarteron, som jemte det öfriga arfvet tillföll hemnc efter hennes far, och som fått en uppfostran och förvärfvat en bildning, långt utöfver hvad som är vanligt i hans klass. Han är, med ett ord, uppsyningsman öfver hennes plantage och, som jag tror, den ärligaste och mest tillgifna varelse i verlden. Clayton, sade hans vän, hela den der saken skulle vara ingenting för den somYitar verlden så gom jag gör; men för dig kan det hitta på att bli allvarsamt. Låt ej objelpligt fånga dig Du kommer för sent med ditt råd, Russel; jag är fångad. Nå, lycka till då, hedersvän! Och efter vi nu-en gång äro inne på det kapitlet, så kan jag så gerna bekänna, att också jag är fångad. Jag förreedar du hört talas om miss