Det hvilande förslaget till inrättande af en så kallad regeringsrätt. Bedömdt af Aug. von Hartmansdorjff. (Forte. från Måndagsbladet.) Vi fortsätta meddelandet genom några utförligare utdrag af den oss i manuskript meddelade gransknieg af detta förslag, som presidenten von Hartmanadorff i Jifstiden hade författat och hvaraf början infördes i nästföregående nummer. Efter att först hafva bedömt förslaget ur den synpunkt, som författaren benämner konungens, fortsätter hän sin granskning ur statsrådets och regeringsrättens egen synpunkt på följande sätt: 2. Statsrådet. Det återstår att undersöka huruvida de föredragande statsråden äro för mycket betungade och fördenskull böra från besvärsmålens föredragning befrias. Regeringsärendena hafva ökats, ej allenast genom folkmängdens tillväxt, näringarnes och samhällets utveckling i allmänhet, utan äfven genom vissa tillkomna inrättningar. Af sådan beskaffenhet äro: upderjustitiedepartementet fångvårdsstyrelsen, under civildepartementet vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt jernvägsbyggnaderna, och under ecklesiastikdepartementet folkskolorna. Målen ökas under sisträmde departement äfven derföre, att ett ecklesiastikkollegium för kyrkooeh läroverksärenden fattas, samt att skolordnisg för elementarläroverken saknas. För departementen i allmänhet hafva göromålen ökats genom riksdagarnes tätare återkommande samt deraf följande flera statsregleringars och kongl. propositioners utarbetande äfvensom handläg:ving af talrikare underdåniga skrifvelser från rikets ständer. Vår statsförfattnings mening är, att ällföredragning af regeringsärenden och öfverläggniog derom skulla ske i konungens närvaro. Författarerc kan ock påminna sig, när det så tillgick under de första åren af Karl XIII:s regering. Men ankomsten af en utländsk kronprins, som . skulle sköta riksstyrelsen; utan att förstå vårt språk, gjorde snart må