Aftonbladet – 5 januari 1857, sida 3

neras, kan det möjligen falla någon betndrerska af manlig skönhet i hågen att lägga sig till fotografien, och blir man sålunda, placerad på hennes väg, skäligen misstänkt för förhållanden, tillcbvilka men icke: icringaste mån gjort sig skyldig. I symerhet förefaller detta kinkigt,i fall man är make och familjefar. Man känner elaka ryktens sätt att fara. fram med-kurirpass, huru de företrädesvis. adressera..sig.-tillspersoner, som. de bäst äro i-sstånd-att såra och plåga, och man: lör således icke förundra sig om en ganska eftertrycklig sparrlakanslexa skulle bli den slut! liga följden af en så i sig sjelf obrottslig sak, som en fotografering. ö Emellertid är fotografien i alla fall ett sätt att göra sig känd i verlden, n. b. när dertill kommer presentationen för publiken på Sätt vi ofvanföre beskrifvit, och möjligen kan. en eller annan deraf skörda samma frukter; som för några tiotal tillbaka en person, hvilken på en vacker, tigrerad häst trafvade upp öt samhällets höjder, och först satt af som landshöfding i ett af Sverges norra län, hvilket likväl föreföll honom alltför kallt och cfter några år utbyttes mot en likartad loka! i Göta rike. Det nu ingångna året blir ett dyrt år, att döma. efter hvad man fordrar deraf; Konzt. propositioner: och enskilta motioner ba redan lagt an på att hårdt beskatta det. Man vet, att det från sina trenne närmaste förfäder emöttagit en liten samlad styfver, och. deremot stormlöper. man .med friskt mod. Man åberopar den ganska sunda principen, att-afialla kapitaler äro de på fickan minst välsignelsebrihgande, men: alla fickor -äro icke lika lyckligt lottade; rom; enlgt det traditionella tillnamnet, konung Kristian -den Förste. Bottenlösheten , är en term, som nu mera blifvit fullkomligt oanvändbar inom statshushållnin