Aftonbladet – 31 december 1857, sida 1

Det är då här som jeg, med rliga polis stadganden, skall sprida tefand. och sMIHOL Inge döda kattor, ingen orenlighet inga potatesskal. på gaterma. Inga arkor, höns eller djur af hvad beskaffenhet som helst få viss sig i det offertliga. Allmogen tillåtes icke att med sina dragare och ök stanna på ter (get och såmedelst lägga hinder i vägen för allmänna rörelsen. Sigon genomgripande re form borde väl också sättas i verket. ÖM man t, ex. skulle klämta kloekan tolf, för att dymsedelst artyda middagstimman. Det skulla i ej ringa mån reglera det hutliga lifvet:ech sprida ordning inom familjerna. Den ersdä, som numera imretat mig i begreppet om middagstid, skulle derigsnom förekemmus, och dem ved, som ehödigtvis förslösas i eeh för matens varmhållande till en sällan med mor granhet bestämd timman för Ti dlagraklet, blifva åt kommande slägten besparad. Jag kan icke neka, det jag väntat, att ktminstone någon kämnär skulle varit mig vid atadsporten till mötes, för att å magistratens egh dernie äldstes vägnar komplimentera mig. Ja! möjlighetem af mågra ljusdankar, stälda i fönatres; vid stora och. onda gatan, hade till öh smed strimmat i min inbillnings djerfva drömmar. För att således vara beredd på allt och icke måhända gifva några lustiga bröder ex lämplig förevämdnirg att draga min kar riol, hade jag redan ett stenkast från staden stigit af. Men ingen kämrär hördes af, eeh det var mörkt som nattew i de flesta förster. I några skimorade deck ämmw ljus. Jag ins togs af ett osmetståndligt begär att inkognite läte känna det inreaf ställningar och förhål. landen inom dat ahindsvärda samhälle, der jeg snart skulle skrifva lag: Jag tittade ia i ett fönster. Mitt öga! letade sig: genem om trasig rullgardin väg till or iom kjortäbmarne uktet. vid eli. bord, Flen bd poppar. Handen ilade raskt framåt; blett am ledig, exgolak! sti ur en penua föra Wed tå myeken lätthet. ög Med om verkligskrifvarebelåtonhet u: jeg : Så skall äfven jag göra. Natten är:ea rek arbetstid. -Spöktimrmen. skall alltid aska mig vid mina-pretekoller. Stycke derifrån. försökte jag ytterligare ä metod: Jag kikade helt varligt in genom emYruta sammankittad på ssedden gch betydligt mörknåd afctiden: n äldre sman ettrafder vackraste gubbbufvuden jag någonsin sett — lärde en vid pass åtta-årig