Aftonbladet – 31 december 1857, sida 1

oförkränkt. — tycktes likväl ha tagit; til föresyn att: stort snilles ord: Vägen går fram. åt, den. går ej tillbakar, och, oaktadt åtskil liga tillfällen till: en vacker . venstersväng er bjödos.dem,. fortsatte de, med: en ullrik bagg i spetsen, : sin. vilda karrier. Jag. började verkligen-tro, att något mindre väl. ackrediteradt andligt väsen farit i fårabjordsn, då er drärg,: som bland fåren måtte ha räknat nånärmare. bekantskaper, lade sig. emellan och förmådde den tappra truppen att på nåd och onåd ge sig in i en afhöstad åkervret. På dikeskanten gick en;.så vidt dunklet tillät mig urskilja, rätt vacker flicka, med skorna i handen och en stor mjölkbytta på hufvudet, hvartill, så vidt jag kan förstå, fordras mera ett godt och. starkt, än ett. egentligen skarpt hufvud. Utan tvifvel bär hon mjölk till min Jurisdiktion.. Det är en import som jag på det högsta gillar. Mjölken ger milda, fridsamma vätskor. Inom ettsamhälle, som dricker mycket mjölk, bör högst sällan slagsmål förekomma. 7 Ha! hvad skymtar der? Hvilket trefligt; fastän nog inskränkt kaos af små röda bygg ningar med gröna ängsvretar på taken! skimrar ljus flera ställen; Man sömnar således ioke här med solen, som i åtskilliga audra, smärre städer. . Der skönjas tvenne torn, mulna uppstigarde i höjden. Det större är väl kyrkans, men aå är då — jag vill hästån svära Cop — det mindre rådhusets; Var mig. helsad. fatalieklockans aktuingsbjudande foderal! Tyd du tiden; jag skall tydr lagen. Peka du på skyn; jag skall peka på arresten. Ahl! det var ändå förträffligt, att rådhuset har torn, Rättvisan bör aldrig försmå det vördnadabjudande äfven i dem yttre förmer, Ett torn är dessutom en, städsa åskådlig uppmanirg att gå till högre instant, att icke förgäta. underställningsmålen. Ett tora är en verklig hjelpreda för en borgmästare. : SL Denaz, lilla. vackra atad — min! Och kanske är! den icke så liten. Troligtviahar den;för g endast visst sig i förkortnieg. Sannerligen är jag icke hellre den förste Här, ök den andre 1 Jömköping. . Likvisst skulle det ioke ha varit så oäfvet att bli adjungerad 18 .damot i hofrätten, men, när det nu rälla fall misslyckades, gör jag rättast att undvika hvarje kollisioR med ällets Höjder. Det är då bär jag skäll vara den ladande priscipen ock jstadsbetjenterna rajna ledande artiklar. Jsjä! artiklar ha mera än en gång ledt till kurran.