Aftonbladet – 30 december 1857, sida 1

sMånne icke pappa förtjenade ett färnntag ?, frögade-doktorn glädtigt. — i i på Siri kastäde Kg i de främräckta årmarnaäj och den faderlige vännen tryckte förd en kyss på: den unga flickans panna: Edvin vet ännu ingenting; imen om ett par timmar skål han vara bär,, sade doktorn, sedan den första rörelsen lagt gig. sÄr Edvin i Stockholm? Ja, sedan en hel-veökäs hän bor i min brors hus: I hofrättsrådet. Eks hus, tre trappor upp i ett stort vackert rum finna vi, en timma efter ofvanstående samtal, vice häradshöfding Edvin Walter sittande ;vid .ett skrifbord med hufvudet stödt mot handen och ögonen fästade på ett föremål, som låg framför honom, nemligen ett bref, hvars nötta kanter utvisade, att det blifvit läst och omläst många gånger. I ena hörnet af brefvet var fästad en guldgul hårlock.. Det var Siris första bref till honom, då han såsom hennes fästman hade rest från hofvudstaden. Edvin betraktade. det. med ett uttryck af bitter saknad, Jik den man erfar vid åsynen af någon kär relik, som tillhört en älskad afliden. persön, Under det han var fördjupad, 1.åskådandet af detta för hans hjerta så dyrbara föremål, öppnades dörren och doktor Ek inträdde. Edvin såg upp, reste sig genast samt gick emot doktorn, ehuru en mörk skugga Jagt sig öfver hans drag. Stör jag häradshöfdingen? frågade doktorn. Jag var ioke sysselsatto, svarade Edvin kort. ySaåken är att min bror bedt mig gå upp till häradshöfdingen, för att göra er ett förslag å hans vägnar. För det första tillbrinBar ni väl aftonen med familjen ?, Ehuru tacksam. jag är för jnojudninken, måste jag dock afsäga mig det nöjet. Julaftonen är för mig en så minnesrik dag, att ja helst tillbringar den allena med mina gkomster från en lyckligare tids, svarade Edvin.