Aftonbladet – 29 december 1857, sida 3

Ack, jag kan icke minnas så långt tillbaka, som jag icke älskat honom, stammade Siri. Ni skall aldrig glömma hanom? Aldrig.. Icke en gång då ni blir min maka? Jag skall uppbjuda alla mina krafter för att blifva en god hustru; men jag skulle ber dfega er grymt, om jag sade att jag sk de förmå ur: mitt hjerfa utplåna den käre. oh fäster mig vid Edvin. Jag har 38 bara: domen ran om varit beröring en. dast med honom och farmer : för mig allt. Mitt hjertDessa tvä blefvc dein. —Hvarje försök -— har växt fast vid fruktlösa. Åckt r att lossa dessa band äro . : SA förlåt mig; Jag motsvarar illa hvad PÅ Par rätt att fordra NN mig. Tvärtom, Sii; jag önskar endast, att ni ANS Mug för ervän, er förtrogne, och uppriktigt talar till mig om den smärta som besEtskar er. : Siri fattade doktorns framrickta hand, och framstammade några ord af erkänsla till svar på hans försäkran. ÄMnar ni skrifva till Edvin ? frågade doktorn och såg forskande i Siris ögon. — : Nej! Jag har lofvat er min tro, och hvarje beröring emellan mig och Edvin vore Ju ett brott emot den. Tack; Siri! Förr än i dag ett år till skall jag icke göra några anspråk på att få kalla er -min fästmö. Må tiden först mildra er smärta, innån jag begär att ni skall emottaga den ring, som gör er till min trolofvade. Till dess. är jsg nöjd med ert löfte, Gumman Sjöberg inträdde och side med sorgsen röst: Nu reste notarien. Herre Gud, en sådan julafton för den stackars gossen ! j Huru hastigt ilar icke ett år. Det Törsving ner med sina trehundradesextiofem dagar såsom en dröm, äfven under sorg och bekym