Aftonbladet – 24 december 1856, sida 2

förmätna tankar? Nej, se det. blir då aldrig något utaf. Jag vill icke hafva någon liten notarie. i Nu sköts dörren till det iore rummet upp och ett äldre fruntimmer syntes der. De båda unga skyndade emot henne. Siri lade sina armar om hennes hals och kysste henne med de orden: Guds frid och välsignelse öfver helgen, älskade, älskade farmor! En glad, en lycklig jul, bästa tant! sade Edvin och kysste gummans hand, ; Med eder, mina barn, har Gud gifvit mig både välsignelse och glädje, sade fru Alard, kysste Siri först och tryckte sedan sina läppar mot Edvin Valters höga panna. Derefter trädde hon ut i det yttre rummet och gick att taga sin plats vid kaffebordet, utan att, till någon liten oro för Siri, märka den stora öfveraskningen med gardinerna: Siri afvaktade med en inre glad darrning hvad farmor dervid skulle tycka. Edvin, som läste denna önskan i Siris rörliga ansigte, sade: Månen gör att det är full deger ute. Nu vände sig fru Alard till fönstret, och satte dervid ifrån sig kaffekoppen af lutter öfverraskning. pSiri, köra barn, hvad vill detta säga? Det vill säga nya gardiner, farmorl utropade den uvga fickan och slog armarne om gumman. ; Mitt älskade barn, är det derföre att jag önskade mig dem, som du så irtigt arbetat halfva nätterna. Du skämmer bort farmor. ; — Och fru Alard smekte sondottren. H ÅB, det är ingen lätt sak att skämma b rt dig. Säg bara att du tycker om dem, så blir; jag så glad, så glad.n ycker för mycket om dem, de äro för vackra och dyrbara. Nej, åt dig, du den raraste bland farmö