talang, som må förtjena godt vitsord, om, än alla anspråk ej blifvit uppfylda.. Talaren vore ännu af sammayåsigt, som han 1851 uttalat; nemligen att justitieombudsmannen måste uttala ett. omdöme om lagskipniogen; hurw den i: alimänhet: blifvit skött samt följaktligen framlemna allt hvad sont kan bestämma detta omdöme; deremot ogillade talaren på det högsta det sätt, hvarpå iustitieombudsmannen utfört det vigtiga riksrättsåtalet; Eburu nemligen föremålet för berörde åtal i konstitationsutskottets remiss var alldeles tydligt angifvet och äfven af statsrådets ledamöter riktigt uppfattades, hace: justitieombudsmannen Jikyäl blott. riktat sina anmärkningar mot en, enstaka punkt i remissen, och-i sjelfva-sitt anmärkningsmemorial.chaft godheten anvisa statsrådetsledamöter försvarsgrunder mot denna anmärkning. . Visserligen hade: han i sitt slutpåstående sagt, att riksrätten skulle döma öfver allt hvad remissen innehölle, men då han sjelf oriktigt uppfattat remissens innehåll, var det ju naturligt att domstolen ej skulle göra annorlunda. Talaren beklagade att, ehuru partier visserligen äro berättigade och måste finnas i ett fritt samhälle, justitieombudsmannen på sådant sätt gjort sig delaktig: i.ett enskilt partis sträfvanden. Hr Hasselrotk utvecklade närmare grunderna för sin reservation. De: förslag till lagförändringar; som justitieombudsmannen framstält, vore ensidiga och reaktionära, men talaren hade dckså ej väntät sig annat af en mån, som gjort till sitt lifs uppgift att motarbeta de liberala ideerna och som i en af honom utgifven bok med största bitterhet vändt sig mot. tvenne, vår. tids, största personligheter, Geijer och Richert. Justitieombudsmannens embetsförvaltning omfattar 1:0--hans plikt att åtala domare; -2:0 att-utreda lagskipningens tillstånd. I förra afseendet har han, i stället för att anmäla mindre förseelser till justitiekabsleröns åtgurd; åtalat likt och olikt samt ådagalagt så skef: uppfattbing afsmålen; att största delen-af hans åtal måst af domstolarne ogils lass Ännuwsfelaktigare vore hans förfarande i det sönare afseendet. Då han till! ogillande framdragit domstolarne3 domar. och. utslag; hade: han frånkänt domarekåren den. gamla rättigheten att ej.:dömas ohörd. Efter talarens förmenande hade justitieombudsmannen lika liten. rättighet vatt i: sin: berättelse klandra underrätternas ,domar ,som högsta domstolens: Finner-han orätt, vara: begången, så eger hancåtala sådant, men icke upphäfva sig. till domare.öfveralla domare; ty hvem kan gå i,borgen för, att hans uppfattning är den riktiga? Men; säger man, huru skall justitieombudsmannen då förfara i sin utredning af lagskiphingens tillstånd? Jo, om han aånstält en mängd åtal för embetsförseelser, Hvilka af domstolarne blifvit gillade, då skall han säga till rikets ständer: det står illaä till med lagskipningen i landet, meni motsatt fall har han ej rätt att säga någonting. : : Hr Lallerstedt yttrade, ätt i länder, der man satte lika högt värde på friheten som hos oss, man. dock icke eger något som motsvarar det embete justitieombädsmannen Kär Bekläder, eller .någonting som motsvarar den ostracism som opinionsnämden här utöfvar öfver högsta domaremakten. Talaren ingick icke i bedömande af fördelen att ega det ena eller andra, men fann säkert, att opinionsnämden kunde.i partitider missbrukas och justitieombudsmansembetet utöfvas. på. ett sätt, som, kunde medföra menliga följder. . Han ville hafva domaremakten fullt oberoende både af regeringen . och politiska konjunkturer och kunde icke medgifva: justitieombudsmånnen befogenbet att antasta domare, högre eiler lägre, i annan ordning än genom åtals anställatde. Det kunde icke förutses Hvarthän den väg, nuvarande justitieombudsmannen beträdt, skulle leda. Med den offentlighet, som i vårt land eger rum, kunde domstolarnes .beslut i enstaka fall icke undgå behörig kritik. Justitieombudsrbannen bordö uppfatta sitt kall ur en högre synpunkt. Det vore derföre vigtigt att rikets ständer härom tydligt uttalade sin mening, och då detta kunde ske genom inståmmande i hr Upplings reservation, yrkade talaren, att lagutskottets utlåtande måtte läggas till handlingarne med: ntagande af hr Upplings reservation Hr Wetterberg trodde, att man borde lemna justitieombudsmannen i. ro, då han ej mera ämnade uppträda såsom kandidat till detta embete. Hr Boman fann af de många åtalen; att justitieombudsmannen ; visat vit. I lagskipningen funnes inga obetydligheter. Hvad justitieombudsmannen yttrat om sin rätt att granska högsta domstolens domar, fann talaren välgrundadt, samt önskade att rikets ständer måtte finna en lika nitisk, rättrådig och sjelfständig man till efterträdare. Hr Uppling hade ansett att justitieombudsmannen, med sina af jurister allmänt kända ensidiga åsigter, ej vore rätta mannen att granska högsta domstolen. Anledningen till kortheten i lagutskottets betänkande vore justitieombudsmannens afskedsord i sin berättelse; man hade velat låta honom fara med frid. Hr Kistner ogillade äfven kritiken öfver högsta domstolen, i synnerhet som ns. v. justitieombudsmannen vid början af sin förvaltning företrädesvis såsom föremål för denna kritik framdrog de domar, i hvilka han sjelf varit part. Tal: ogillade Kans förfarande vid riksrättsåtalet; äfven om han hade ogillat konstitutionsutskottets åsigt, borde han ej hafva uppträdt såsöm sakförare för dem han skulle försvara. Tillstyrkte memorialets läggande till Handlingarne med ogillande-af den uppfattning af lägskipningens tillståndvoch behof, som justitieombudsmannen framstält. Hr Bodell ansåg både jästitieoribudsmannens verksamhet och opinionsnämden vara välgörande. Vida farligare vöre då i sådana fall.de stora tidningarnes verksamhet. Hvad. anginge justitteombudsmannens embetsförvaltning, så klandrade talaren att ej något enda af de otaliga fel, som begåtts af domare, hvilka sedan sista riksdåg. dömt -6n mängd menniskor till ansvar för gäckeri med gudstjensten, oaktadt de ej gjort annat än läst Luthers postilla, begagnat de, samla ändåktsböckerna och begått nattvarden efter svenska kyrkans gamlatitual. Tal. yttradesig i öfrigt strängt mot de i justitieombudsmannens berättelse framstäldå teologiska åsigterna. När man vill begripa andliga saker, sade han, beter man sig som en dåre. Hr Henschen fann äfven att justitieombudsmannen; vid framställningen af sina teologiska åsigter, förirrat sig på ett främmande fal. Hr Stolpe håderedan vid sista riksdag uttalat den åsigt han ännu fasthölle, att man bäst bevisade sin tanka om justitieombudsmannen genom att omvälja honom eller icke. Sådana diskussioner som den närvarande trodde talären deremot skulle afskräcka skickliga personer från att söka detta embete, Hvilket på sådant sätt kunde falla i händerna på lycksökare. I öfrigt ville talaren tillkännagifva att hans åsigter i flera afseenden afveke från justitieombudsmannens. Mot den utgång saken fick anmälde flere ledamöter reservationer. f Till konstitutionsutskottet remitterades Kongl. Maj:ts proposition om ändringar och tillägg till riksakten. Till statsutskottet remitterades den kongl. prop: sitionen om upplåtelse af jord till Jönköpings stad med ett yttrande i ämnet af hr Rudling. Bevillningsutskottets mem. n:ris 2 och 3 lades till. bandlingarne, med förklarande att der omnämde motioner borde vill statsutskottet remitieras. Statsutskottets utlåtande pir 16 bifölls utan diskussion. Bondeståndet. Dagens förmiddsgsplenum upptogs af protokollsjustering och retnisser af motioner, som blifvit från utskott återsända. Några få ärenden blefvo bordlagda. UTRIKES. Vi ha i dag mattagit tidningar från Lon5 RNE NE OVE ES rifiden 4