Aftonbladet – 20 december 1856, sida 2

et motioner, godkändes; n:o 4, med dito af friherre Saltzas motion om bränvinsbrännings tillåtelse en månad under våren för dem, som under hösten bränt endast en månad, ogillades, och motionen lemnades tillbaka tillvutskottet: E Bankoutskottets utlåtande n:o 5, som föreslår, att hr Ehrenhoffs motion om anställande af laga undersökning i vissa af bankens styrelse behandlade mål må lemnas utan afseende, godkändes, sedan motionären förklarat sig framdeles möjligen .nödgas vill afgifvande af de upplysningar, som utskottet nu saknat. Samma utskotts utlåtanden n:ris 6 och 7, angående afskrifningar, biföllos. Presteståndet. Efter justering af protokollerna för föregående plena, föredrogos de på ståndets bord hvilande kongl. propositioner och skrifvelser, af hvilka kongl. skrifvelsen om naturalisation af utländske mäfi ocH inrättande af en regeringsrätt skulle fortfarande hvila på ståndets bord, de öfriga. deremot blefvo till vederbörande utskott remitterade. Dessutom företogs bordläggning af åtskilliga utskottsbetänkanden; bland hvilka statsutskottets memorial n:r 16 om anvisande af 500,000 rdr bko till jernvägsanläggningar må särskilt nämnas; emedan dess bordläggning och upptagande till beslut före jul var hufvudsakliga orsaken, hvarföre ståndet denna afton var samladt. Lagutskottets betänkande, i anledning af förrättad granskning af justitieombudsmannens embetsförvaltning, föranledde en. diskussion. Biskop Björck anpstälde en kritik öfver de. i justitieombudsmannens berättelse förekommande resonnemanger, angående teologiska: och kyrkorättsliga frågor, och, yttrade, att om han ock ville med utskottet. instämma deriy: att den -förtjente -embetsmannen i sin: embetsutöfning visat sjelfständighet, rättrådighetoch:nit, han likväl på grund af de nämda åsigternas beskaffenhet i afseende på den kyrkliga lagstiftningen ej ansåg honom. värdig rikets ständers förtroende. Biskop Fahlcrantz instämde... : 2 Biskop. Tho .ander anmärkte, att nämde embetsman nu som förr i sin berättelse. yttrat privatmeningar i åtskilliga till den teologiska vetenskapen hörande ämnen, hvilka taaren ej ville frånkänna ett visst djup, men hvilka likväl ej gingo så på bredden, att man ej kunde hoppa öfver dem! -Talaren trodde-så ledes, att man kunde instämma i alla fördelaktiga omdömen om justitieombudsmannen, utan att man derföre behöfde instämma i hans teser: Professor Lindgren förenade sig med biskop Thomander. Biskop Annerstedt erinrade, att utskottets omdöme grundade sig på justitieombudsmannens embetsförvaltning, sådan man. efter granskningen af hans diar, riersansåg sig hafva funnit densamma, -hvarmed. talarensej. ansåg. beskaffenheten af deihans berättelse yttrade dogmatiska och kyrkorättsliga åsigter ega något sammanhang. Prostarne Melander och Ljungdahl m. fl. instämde. a RiksätKivarien Nordström ville, likasom man från den. teologiska sidan gjort anmärkningar mot justitieombudsmannens renlärighet, äfven från den juridiska sätta densammarisfrågaDettå: gälde. den. yttrade åsigten om: befogenhet. att ingå i granskning af grunderna för högsta domstolens beslut och den likaledes af justitieombudsmannen förfäktade satsen, att en domare vidwtillämpningen af. en lag eger, pröfva dess grundlagsenliga tillkönist. Dessa satser hade talaren redan förra riksdagen bestr.dt, såsom af samhällsupplösande tendens, och ansåg sig, då de ou, om ock i mildare gestalt, åter framkommit, äfven böra återigen bestrida deras sanning. Doktor Björling yttrade sig i samma syftning som biskop Annerstedt och tillade, att just det att justivieombudsmannefi förmildrat: sina: äsigter, äfvensom den omständigheten att han toge afsked, borde tagas i beräkning. 4 Doktor Sandberg anmärkte, att justitieombudsimannen vore en mångsidig man, hvars förmåga ej inskränkte sig till-att taga reda-på högsta domstolens domar och utslag, utan äfven sträckte sig tlil skolans och kyrkans angelägenbeter. Han dykte äfven ned. i teologiens djupaste schakter. Man hade gjort anmärkning mot hans teologiska satser, men borde ej förbise, att .de äro uttryck af hvad många inom den bildade verlden tänka, oeh ätt till och med inom det högvördiga ståndet genljud deraf ej saknades. För öfrigt finge man ofts tolerera: hvad som vore vida mindre tolerabelt. I afseende på de anmärkta juridiska meniogarne hade man hört sskkunnige tala både pro ei contra. Han såge således äfven deri ej någon anledning till förringande af justitieombudsmanneas förtjenster. Tal. fästade-uppmärksamheten på svårigheten af det kall justitieombudsmännen eger att beifra alla missbruk af domaremakten, huru utmärkt han oaktadt sin höga ålder detsamma uppfyllt, och förklarade, att tal. för sin del iogenting ville afkorta i det omdöme utskottet fallt öfver hans embetsutöfning. : Utskottets betänkande: blef, i -hvad rörde granskningen af justitieombudsmannens embetsåtgärder, tsgdt till handlingarne; men i afseende på deri föreslagen löneförhöjning för justitieombudsmannen och bans kacvsli, remitteradt till statsutskottet. Från ståndets elektorer tillkännagafs, att prosten Söderberg blifvit utsedd till suppleant i konstitutions utskottet. Borgareståndet. Bevillningsutskottets memorial n:o 1 bifölls, n:o 2 och 3 begärdes på bordet, n:o :4 remitterades, efter en kort diskussion, till sammansatt bevillnings-, lagoch ekonomiutskott; statsutskottets memorialer pD:ris 4 och 15 lades till handlingarne. Samma utskotts utlåtande n:o 16 begärdes på bordet; memorialet n:o 17 lades till bandlingarne. Baakoutskottets utlåtanden n:o 5—7 bifölls. Bondeståndet. Gårdagens aftonplenim upplästes snart. Efter nå gon protokollsjustering remitterades de hvilande kung liga propositionerna, så när som på den om tillägg : riksakten, hvilken, likasom skrifvelserna rörande utländsk mans naturalisation och stadga för regerings rätten, skulle tils vidare hvila. Statsutskottets utlåtande n:r 16, om medels anvisande till vestra och södra jernvägsstambanornas fortsättning efter 1857 års ingång, hvilket tillstyrker ständerna att förskottsvis anvisa en hälf million till dessa arbeten, bifölls utan diskussion. Kopparbergs och Aspeboda socknar i Kopparbergs län hafva icke utsett något riksdagsombud till bondeståndet. Med anledning häraf beslöt ståndet, at aflåta skrifvelse till civilministern med begäran ät! konungens befallningshafvande måtte blifva förstän digad att utsätta valförrättning. DAGENS PEENA Ms ve Ridderskapet och Adeln: Landtmarskalken upplyste, att det af hr Ribbing i gårdagens aftonplenum rörande den:;nya landshöf dingeinstruktionen afgifne yttrande, tillika innefat tande, en motion i ämnet, redan blifvit till lagut skottet remitteradt. Emot lagutskottets betänkande n:r 6, angående en motion om militieboställen, hvil keh utskottet ej ansett tillhöra sin befatthing, an märktes af hr Palmoranig, att då militieboställsord ningen vore att betrakta. såsom. ett appendia till civillagen, borde. den af lagutskottet behandlas hväremot utskottets åsigt försvarades af hr Adler a sm MWMatianön remitterades till ekonomiutskottet