Aftonbladet – 19 december 1856, sida 2

2 Ur ett bref från Upsala. 3 S Upsala iden 17. December. Det sätt, hvarpå den estetiska professorsfrågan blifvit afgjord,;har bärstädesi allmänhet väckt smärtsam förvåning. Studentkärens opinion bar gifvit sig luft genom att i dag klockan 12 uppvakta ensamt den tillbakasatte sökanden med sång. Hvar och-eny som: är intresserad att se, universitetets angelägenheter på högsta ort vårdas med allvarlig omtanuka, måste med sorgliga känslor betrakts, -huruledes denna gång en af universitetets med hänsyn till vetenskaplig bildniog och förmåga utmärktaste lärare och ypperligaste föreläsare, efter att för 8 år sedan hafva. blifvit vid frågan om förordnandet att sköta-den-nu : tillsatta. professionen: föredragen till samma förordnande ;då aspirerande. medsökande och efter att under denna tid mot ett ringa arfvode af 300 rdr bko, hvilket dock efter professor Atterboms död något förökats, ba bestridt de till professionen hörande åligganden på ett sätt, som med utmärkt. beröm vitsordats, nu på en gång beröfvas en gagnande lärarevyerksamhet och gå misie om den i ekonomiskt hänseende betryggande ställning, hvartill hans illa lönade långvariga vikariat berättigat honom, och detta till förmån för en medsökande, som aldrig utgifvit något arbete eller hållit några föreläsningar i estetikens,teofi och ej på nära nog ett decennium förrän under förflutna termin föreläst litteraturhistoria, de båda ämnen professioon, i det skick som den var då den förklarades ledig, omfattade. Kan man under sådana förhållanden påstå, att K. M:t vid ifrågavarande utnämning följt. den 5 i de af honom för universitetet utgifne statuter, som säger, att vid akademiska platsers tillsättande skall i första rummet tagas hänsyn till skicklighet och först i det andra tjensteålder (66 5)? En slutsats, som af denna saks afgörande måste dragas, blir alltid den, att här mera tagits hänsyn till person än till Sak. Det är professor Böttiger som blifvit föredragen magister Malmström; hvad uriversitetets bästa fordrat bar fått stå i andra rummet. Huru skola yngre förmågor kunna fästas vid universitetet, om de se eklatanta exempel på huru de mindre förmågorna kunna af kunglig nåd utverka utnämningar, som afvika från universiteternas egna myndigheters förord och derjemte stå i strid med den vid universitetet gängse opinionen? Det blir dessutom alltid menligt för den studerande ungdo men att beröfvas en undervisare, hvilkens föreläsningar den med intresse följt, och i utbyte erhålla en annan, hvilkens föreläsningar den bredvid den förres ej gittat afhöra. Denna gång gör det så mycket sorgligare intryck, som man väntat sig af den nuvarande föredraganden, hvilken bättre än föregående eklesiastikministern känner vårt universitets förhållanden, personerna härstädes och vigten af deras omdömen, ati han skulle bättre hafva bevakat universitetets, den studerande ungdomens och den tillbakasatte sökandens gemensamma sak. Vi hade trott att hr statsrådet Anjou med tillräcklig styrka skulle framlagt vid sakens afgörande sin egen uppfattning om hvad i denna sak varit rätt och för universitetet gagneligast. Vi viga hemställa till honom, huruvida ban kan lägga banden på hjertat och försäkra, att hvad han denna gång -kontrasignerat varit. enligt hans innersta öfvertygelse, rättvisa, eller huruvida han ej härvid förfarit på sätt hr f. d. statsrådet Reuterdabl ansåg en konungens rådgifvare böra handla, nemligen såsom de gaåmmaltids män, som hellre lyda med försakände af egöä meningar och eget lugn, än tillerkänna sig rätt att genom görande eiler låtande motsätta sig den, som för det hela skulle ansvara. I detta hänseende talar sjelfva -behandliögen och afgörandet för saken. Vi veta att hr statsrådet Anjou är för hederlig karl för att kunna vara vållande till en sådan grymhet som den, att oaktadt befordringsfrågan kunnat föredragas före den nu förflutna hösttermins början, låta hr Malmström under ytterligare en termin förestå en profession, som var en annen ärnad. Det vilkor att underkasta sig de förändringar; som i afseende på professionen kunna komma i fråga, tyckes äfven beyvisa, att föredraganden ej kunnat undgå inse det mindre lämpliga i hr Bö tigers unämning. Men förmodligen har väl nu såsom förr ej sällan inträffat, t: ex. vid Hedemora pastorats tillsättning, några outredda naturkrafter varit verksamma. Så kan endast förklaras att, redan innan förslaget uppsattes, här hviskades att hr Böttigers utnämning vore gifven, oberoende af förslag