(Insändt.) Om forntida minnesmärkens fredande och bevarande. Quidnam tibi saxa cavata: Quih pulelra volunt monumenta? Prudentius. Kongl. förordningen af den 17 April 1828 förbjuder all förändring, rubbning eller förstöring af si riket befintliga ålderdoms-minnesmärken, såsom ruiner, murar och lemningsr efter gamla slott, borgar, kloster, kyrkor, kapell och andra fnärkliga bygnacer, vårdeller så kallade bautastenar, och runsteiar, jemte lermningar efter forntidens domaresäten, off rställen eller begrafningspiatser, äfvensom ättehögar, griftrörs, m. m. Dei var en tid, då dessa gamla minnesvårdars betydelse gick ett fosterländskt, friskt och storsinnadt folk djupt till hjeriat.. Betydelsen fredade dem, och de kunde aldrig få en bättre fredare.. Annu när denna betydelse med tiden slappare fattades, fson deras underbart utållande tal likväl säkra sver i nationens förnuft och rättskänsla; til dess, kungligt påbud oaktadt, ett lika fåviskt, som: egennytiigt slögte rent af gjort sig till deras åverkare. Undertecknad har sedan längre tid tillbaka dristat