Aftonbladet – 16 december 1856, sida 3

sarufrakt, så kunna bygnsdsoch drifsätten lämpas efter fraktgodsets mängd och beskaffevhet, vägen: öelägevhet och bolagets tillgängar, samt rörelsen instälias vissa tider om året. ec) Jernvägar för hästkraft uppför och tyngdskrafi utför lutoiogarne. — De. böra icke gerna byggas bredare än med 2 fots sporrvidd; de utgöra, på korta afständ, ett billigt kommunikationsme.el och bära sig redan vid 15,000 skt:s ärligt fraktbelopp; och som å4e vanligen föra vill smärre iosjöar och batleder, så pågår rörelsen endast under sommar och böst. Då inom hvarje klåss sf jernvägar finnas många ofks grader, och hvarje ifrågasatt jernvägsföretsg kan f.nua ett byxnadsoch drifsatt, som är för detsamma det fördelaktigaste, så vore det ganska välsörande om våra skickliga, med dylika företag förtrogza och med segen erfarenbet: utrustade ingeniörer behagade i allmänhet, att medelst aåväl drifsom aniäggniogskostnadsförslag upplyst de intresserade, icke slenast om sin förutfattade plan, utan om flera olika alternativer och deras förmåner och olägenheter. Men huru man än måtte se saken, så kan väl icke ett jernvägssystems Cfverensstämmelse med trafikens behof hindra sparrvidd lutning och hastighet att vara dess utgångspunkter, hvilka, sedan de af lokal och trafik äro gitna, heit och hållet bestämma systemet? E Nu till, förkas!elsedomen öfver tre fots ångbanorna. Min motinsändare åberopar Norbergs jernvig och erfarenheten af dess olika sporrvidder förr och nu; men säger oss icke hvaruti ofördelaktigheten vid första profkörningen bestod. Insändare. kinner derom, att herr direktör Munktells åvgvagn Förstingen,. som -dervid begagnades, icke egentigen var bygd för 3 fots bana, utan blott för tillfället dertill inrättad: den tilihörde entreprenören, för att dermed. förtskaffa grusvägnar, skulle sedermera begagnas på en annan bredare bana och tjeustgör för närvarande : samma ezgenskap på Norabanan, hvilken mäter 4,83 fot i sporrvidd. Det var dock icke så mycket ångvagnens mindre lämpliga form och :sildeles icke der smala banan, hvi!ka vållade den dåliga utgången, utan orsaken dertill får sökas i vägens förvända anliggning; ty på en jernväg, som b.står af räta linier och tvära knän, kan knappast en vanlig lastvagn, än mindre ett lokomotiv, qvarhållas på skenorna. Då sedermera hr löjtnant Nerman öfverlog vägarbetet, blef hans omso-g icke allenast att utvidga bredden emellan skenorna, utsn ock att omlägga och rigta väzens alla tvära bugter. Eno jemförelse emellan Norbergs 3 fots och 4 fots baner kan således icke tilläggas någon synnerlig vigt, och allraminst den förra åberopas såsom en profbit på jernvägar af 3 fots sporrvidd i allmänhet. En jernvägsvagn stj-lper icke, såvida den icke går ur sporret och föröfrigt allting håller; utom skenorna komma hjulen, icke till följd af en ringa sporrvidd,. utan af tör liten vägradie i förhållande till afståndet emellan vagnens styrande axlar. Detta förhålande lär icke vara bättre afpassadt på 4 fots Norbergsbanan, än att ångvagnen i krökningar her benägenhet att gå u:af skenorna. Den vinkel fram och bakhjulen dervid göra emot skenorna är omkring 34. För at: kunna se till, huru härmed skulle förhålla sig på den af insändaren föreslagna 3 fots banan, så mäste man, då ingen så smal ångbana finnes inom landet), åtnöja sig med jemförelseberikningar, hvilka, inom viss gr ns och då styrkan allid tages fl-ra gåvger större än påkinn ngen, måste ga fullt gällande bevisning, så framt man troget följer naturlagarne — synnerligast som i fråga om t. ex. en lsstvagn endast mångäriga försök kunna afgöra huru långt miuskningen af vagnens grofick kan gå, ionan besparingen i fortskaffningskosinad tillintetgöres af den ökede underhållskostnaden, eller tvärtom. Då lastvagnen på hr Nermans 4 fots bana väger 7:, skepp. och bär 25 skepp., så kan på 3 fots jernvigen lastas 14!;, skepp. på en vgn om 3, skeppunds egen tyngd. Den af hr Nerman omnämde ångvagnen väger 50 skepp. och förmår gå uppför 1 på 50, med en nettolast af 100 skepp. på fyrs vagnar. Eno med denna altdeles lik formig åängvagn. passavde på 3 fots jernbava, väger 21 sk och förnår uppdraga lika stor nettolast, fördelad på 7 lastvagsar, i en stigning af I på 80; dock om den lilla ingvagnens längd ökas till . i siället för ?, af den storks och förses med 8 i stället för 6 drifbjul och för öfrigt förstärkes i åtskilliga delar, utan att stabiliteter ändras, så kan dess tyngd lätt ökas till 31 kE och dess krafi blifva tillräcklig för bestigande af luiniogar om 1 på 75. Vinkelo, som den sålunde Orstärkta åvgvagnens yttersta bjul göra emot skesorna i en krökning af 621 fow radie, blir endast ,mkring 22 minuter, och till följd deraf, svågsamheene af att sätta åvngvagn på en sådan 3 fots bana långt mindre än på br Nermans 4 fots. Men deremot så mycket påtegligare angel-genheten af jernvågars och deras tillbehörs konstruersnde systematiskt, ch mekanikens rådfrågande något förr, än man är fardig alt körs åstad med den, utan afstende på vä ens egerhetfer, b-stälda rörelsematerielen. Jerngägsskenor om 6 s vigt pr fot uthärda vå nu betraktade 3 fots bana, lika väl som 10 kenor på 4 fois banar, om samma form och sylla! iåvd bibehållas. Med iedoing afhr Nermans kost adsförslsg, skulle då avläggniogskosivaden för 1 onl 3 fots banå, kunna uppskattas, som följer: 20 tunnland jord ä 250 rdr . so so —5,000. 17,000 fampar stängsel hk !, rår I . . —6,000. Banvall med diken, brosr, trummor, vägöfvergångar och vägomläggningarå 15, rdr PFE0b. sor arne el ob ne Rn GMO. 6,166?,, farmnar grusning, 7 fot bred å 1!v, rår — 9,255. 18,500 stycken syllar 5!7, fot långa å c:a 26 sk. 10,00 1.500 sk at. st. v. 6,, T:s skenor å 20 rdr 45,060 4,00 skarfbindstycken å !, rdr . . os . 2,60. 70,009 stycken hakbult å 30 rdr pr tusen . — 3,500. N:dlöggning af syllar, skenor c. å4 sk. pr SR GR OP RKO JNA NR SR RESER on SpPOrsVexlingar.sam ke ee vc ce 4 406. Bngårdar och landplatser . . so so ss 9,080. Vandskifvor, vattenhållare, lyftkranar, våBar Mm. de er. fra AR 2,00, En ångvaägh Mops, Ape en 15000: 26 lastvagnar å 300 rdr . . ER 22. Isgeniörsarfvode, förvaltning, redskapsslitning och tillfslliga bygnader under anläggningstiden 10 4 af förestående. . . . — 18193 Samma rår 200,12: Anm. Oförutsedda kostnader böra icke upptagås då de poster, hvartill sådana kunna komma, icke här äro genom lokalundersökning förutsedds, utan tilllagna öfver hvad desamma, i allmänhet, uppgått till på redan färdiga jernvägar. Antagandet, att en ångbana skulle kunna byggas och utrustas för 200,0v0 rår, var således icke någon orimlighet; men deremot har hr Nerman genom beräkningar, grundade på lokalundersökningar, visat at kostnaden för 4 fots baror uppgår till 300,000 å 360.000 rår pr mil. Deraf synes, att sporrviddens ökande icke allenast ändrar banvallens bredd sarst tvärsyllars och vagnsaxlars längd, utan ock har ett genomgripande inBytande på jernvägens alla delar och måhända aldra mest på framtida drifkostnaden. Så svåra belägenbeter förekomma tvifvelsutan, der den mest nitiska och insigtfulla stakning nödgasarisga starkare lutningar än 1 på 75 och ivärare krökningar än med 600 fots radie. För att det osktad: icke behöfva öka sporrvidd, skentypgd o. s. V. vill insändaren föreslå i förra fallet, att minska lastvagnärnes antal i bantåget och i det senare, attfördels de 8 drifbjulen uti tvenne rörliga underreden; Den föreslagna u.vägen; att framgå uti 380 fors kroklinier måt:e deremot minska drifhjulensantal och på sämmå gång öka ångvagnens tyngd och irafiåtgångent Slutliged — måtte man en gång inse, att uti if vern avt bygga jernvögarne så breda som möjligt. förslösar man icke allenast egna, uten ock statens samt Re