STOÖCKHOLR, den 16 Dec. ; Utom tryckfrihetefrågan förekom, som lässten har sig bekant, i lördagens plena den höget vigtiga frågan om en förändrad represehtation för städerna. Debatten härom var sndm borgareståndet både liflig och upplysande i afseende på opinionerna inom ståndet; Emellertid segrade reformens vänner mkd den betydliga majoriteten af 42 röster mbt 18. Hos adeln och i bondeståndet antogs det hvilande förslaget utan motsägelse af någon ledamot. Presteståndets röst återstår ännu att inhämta. Som vi förut berättat, var det från detta stånd invändningarne mot förslaget vid förra riksdagen utgingo; men vi våga likväl hoppas att, 1å sedan denna tid ej mindre det alimänra ähkesättet inom alla landsändar bögljudt yttråt sig för denna väseniliga förbättring istädernas representation, utan den äfven blifvit f städernas representanter med en majoritet mer än två tredjedelar antagen samt slutigen enhälligt både hos bondeståndet och idderskapet och adeln, hvars majoritet icke äligen kan misstänkas för några slags upp:ögande tendenser, presteståndet noga bezinvär sig innan det med sitt nej tillint-tgör den iTågavarande reformen, hvilken i borgareståndet skall inrymma ett ej obetydligt anfal ad orepresenterade medborgare, tillhörande både bildningens och förmögenhetens kateörin. . : De konservatives protester emot en representationsreform hafva alltsedsn 1809, åtminstone i orden, inskränkt gig dertill att endast nån finge bibehålla ståndsprincipen, man gerna väre benägen att i stånden inrymma vissa nu orepregenterade klasser. Efter denna princip hå tf. ex, redan universiteten och vetenskojjakaderiien erhållit representanter i presteståndet, och bruksegarne i borgareståndet... Det nu hvilande förslaget är ett ytterligare steg på samma bana, hvilken 8elermera kan efterföljas bide af presteståndet, genom medgifven representationsrätt åt skollärare, och inom bondeståndet genom att der bereda rum för alla ofrälse fastighetsegare på landet, som icke tillhöra annat riksstånd eller icke äro embetsoch tjenstemän, i hvilket senare hänseende motion redan är väckt i konstitutionsutskottet. En sådan väg, att åt representationen gifva mera politisk styrka och att i någon mån tillfredsställa anspråken hos de nu orepresenterade, synes väl inst böra finna motstånd inom presteståndet, helst då adeln, som svårligen på detta sätt kan förstärka sitt stånd, förklarat sig önska förändringen. . En annan, särdele: för bondeståndet vigtig fråga, den om rättighet för detta stånd att, i likhet med de öfriga stånden, sjelft tillsätta sin sekreterare, hvilket förslag redan blifvit af adeln, borgareoch bo idestånden bifallet, berör nu äfven på presteståndets votum, för att för andra gången kunna framläggas till crhållande af konungens sanktion. I det nära förhållande presterskapet står till Sverges all: moge och med den kännedom detta måste anses ega om den stigande upplysningen inom denna aktade och talrika klass af svenska folket, synes det vara desto mindre tänkbart att det högvördiga ståndet nu skulle afslå det ifrågavarande förslaget, som samma stånd bifallit detsamma, då det vid 1851 års riksdag framstäldes3. ERNESTO USES