Aftonbladet – 12 december 1856, sida 2

be EK rd jet ange Apt EE 3 Teo da på grund af Londonprotokollet i Neufchåtelfrågan göra gällande sina bona officia. Rörande uppresningen på Sicilien saknas i de nu ingångna tidningarne alla närmare underrättelser. FN DANMARK. Assessorerne i höjesteret konferensrådet C. Rotbe och kamitarherre J. Koefoed hafva erhållit afsked med pension. FRANKRIKE. Kejsaren säges ifrigt bemöda sig att förmå den officiella verlden till anställande af festligheter, så att penningar måtte blifva satta i omlopp, ty man fruktar ännu alltjemt för den bland arbetarne rådande stämningens I Marseille rasade den 30 Nov. och 1 Dec. en häftig orkan, som anstälde mycken föröödelse. Å De vid Sebastopol eröfrade kanonerna äro nu uppstälda framför invalidhotellet, vid sidan af trofeerna från Wagram,. Austerlitz im. fl. ställen. : ENGLAND. I en artikel om MNeufchåtelfrågan afråder Morning Post från ett krigsanfall mot Schweiz, hvilket bladet anser lätt skulle kunna föranleda en större europeisk skakning än den som egde rum 1848. — Samma tidning säger, att engelska regeringen kommer att hos den preussiska anföra klagomål öfver den britiska undersåten Morris Moores häktning i Berlin. ? TYSKLAND. Preussen: Konungen af Preussen har från L. Napoleon fått mottaga hederslegionens storkors. Baden. Deltagarne i 1848 års rörelser ha af storhertigen under vissa vilkor återfått sina medborgerliga rättigheter. Uteslutne äro de svårt komprometterade samt sådana, som för brott varit dömde till tukthusstraff. — SPANIEN. ODonnel, 8om af regeringen fått anbud att afgå såsom spanskt sändebud uti S:t Peters burg, har afsagt sig denna ynnest, såsom det påstås emedan han vid -cortes sammanträdande vill vara närvarande, för att inför senaten söka rättfärdiga sitt politiska handlingssätt sedan 1852, samt isynnerhet sitt uppträ dande vid de seneste tilldragelserna. Regeringen lär sedan hafva beslutat att utnämna Isturitz till sändebud vid ryska hofvet. ITALIEN. Om resningen på Sicilien berättar tyska tidningar att-den betraktas såsom ett enstaka upplopp, utan förut uppgjord plan, sam att neapolitanska styrelsen hoppades kunna skyndsamt qväfva densamma. Engelska tidningar betrakta deremot tilldragelsen såsom första utbrottet af en i hela konungariket Neapel rådande oerhörd förbittring, samt att äfven på fasta landet en allvarsam resning snart torde utbryta. Neapel är visserligen till utseendet lugnt, men en dof jäsning råder, och det allmänna, med möda qväfda missnöjet gifver sig luf: genom proklamationer som då och då sättas i omlopp, trots polisens vaksamhet. Sålunda spriddes nyligen, uti en stor mängd exemplar, en proklamation till.armen. Den skall icke hafva varit utan inflytande på soldaterna, bland hvilka flera blifvit arresterade. Denna proklamation lyder som följer: Tappra militä iska medborgare! J afskyn utbrottet af en revolution och öasken att det måtte uteblifva. Äfven vi önska icke revolutionära utbrott; men hvarken j eller vi kunna och böra fördraga ett sådant sakernas läge, som det närvarande, hvilket till och med funnit ogillande hos Europas konservativa regeribgår: Män, utan religion och heder, kallande sig ordningens stöd och styrelsens vänner, re. gera oss i strid med den allmänna meningen, i strid mot rättvisa cch moralitet, i strid mot allas önskan. De äro fega storskräflare, de förtrycka landet, emedan de lita på eder tapperhet, eder lydnad och eder lojalitet. Men, i den allsmäktige Gudens namn, soldater, viljen j tillåta, att det af eder utgjutna blod, och den känsla, som j skatten så högt, skola missbrukas till att släcka den omättliga blodtörsten hos denna öhyra, som gifvit sig sjelf det missljudande namnet polisdirektörer? Viljen j, som kallen eder italienare, fördraga att edra intalienska medborgare misshandlas, att edeft fosterland förtryckes? Viljen j ställa eder vid sidan af dessa främmande schweiziska legotrupper? Jsom icke försålt edra armar och edra vapen ät någon, j som svurit fosterlandets fana trohet, som svurit att. kämpa för lag och rätt, viljen j rikta edra vapen mot egna medborgre? Och hvilken lag är väl heligare, än den, som j hafven lofvat skydda inför Gud, inför treenigheten, inför Italien inför hela Enropa, inför verldshistorien, som skall inskrifva eder ed och huru j hållen den? Betänken att eder tystnad skall beteckna eder såsom fega medbrottslingar åt förtrycket! Visen att j icke ären detta, att j ej ämnen vara blinda verktyg åt dessa odjur, som nära sig af 8 millionerigmenniskors blod och tårar! Om derföre, tappre soldater, fosterlandet förklarar sin legitima och lagliga önskan, så visen eder fulla af innerlig sympati. Sätten eder ieke emot densamma, understödjen den, på hvad sätt än folkets å