TEE UDY UVVERBEHY UVBI VIE ne våg adv. dn OG och hvsrom kamrarne icke drömde vid desk antagande. År 1853 varnades Neue Preussische Zeitung för sin hållning mot Frankrike, och Preussisches Wochenblatt för sina sfhandlingar om ryska politiken, samt hotades med motsvarande administrativåtgärder. . Den 25 Oktober 1854 erhöll Neue Preussische Zeitung en varning af den gedan uti en duell dödade polispresidenten v. Hintkeldey, derföre att den angripit Frankrikes regering. Då det ej kan öfverlemnas åt tidningarneg godtfinnande, heter det i varningen; att oroa och försvåra regeringens ställning: till andra makter, till hvilka hon står i fredligt förbållande, samt sålunda bringa vigtiga statsintressen i fara, så hafva, ihändelse bladet ännu en gång gör sig skyldigt till ett dylikt ofog, boktryc karen och förläggaren att vänta tillståndsbrefvets indragande, och för framtiden skola sådant fall, uti offentlighetens intresse, pPessen och tidningsupplagan genast beläggas med qvarstad. j Å i 1 L j 4 j 6 ( l q l 1 t i e l Vi hafva velat citera detta den tiden af Preusf sigcche Zeitung offentliggjorda avertissement, ) emedan det kan gälla såsom mönster och I c norm för alla andra, som med mer eller minls dre hotånde form likväl voro till syftet de-l1 samma. Att denna varning tillfälligtvis varj( riktad mot ett rysksinnadt blad gör ingenting la till saken. Hundratals andra i motsatt syfte, lt det vill säga i ryskt intresse, hafva följt denna 1 varningsåtgärd. Här visade sig dessutom klart, Ii buru grundsatsen om tillståndsbrefvens in-J1 dragning på administrativ väg, hvars lagstri-i diga usurpation genom förvaltningen vi härlt ofvan antydt, afväpnat regeringen med hänli seende till andra makter. Utan detta sy-ls stem bade regeringen helt enkelt kunnat t svara de utländska kabinetten, att så län-1 ge strafflagen icke blifvit öfverträdd, hvar-lr öfver endast bebörig domstol hade att yttralr sig, den gällande lagen icke berättigade ld regeringen till någon åtgärd. Deremot hade lr intet kunnat invändas. Ingen främmande relr gering, icke ens den franska, kunde göra gäl-g lande det anspråk, att för dess skull landets f lagar skulle kränkas. Man vet hvilket hägn ä åberopandet af landets lagar skänkt det lilla s Belgien mot de fianska anspråken. Sålunda lg måste den af preussiska regeringen uti denna riktning införda praxis ställa dörrarne vid-d öppna för de mest obilliga reklamationer af ll främmande regeringar, och den rätt, som Preus v sens styrelse i sitt eget land tog i anspråk, o framställa sig såsom ett slags plikt, i hänse-i ende till hennes förbållande till andra länder, c hvilken kunde bringa henne derhän att nöd-!n gas uppträda till och med mot de sträfvanden, I v som styrelsen i sjelfva verket gillade, ochl1 som icke ens stodo i motsägelse med hennes k egen politik. d Man kan efter denna framställning om meP kanis.nen af den preussiska förvaltningen med z hänseende till pressen, ehuru invecklad den g än må vara, säkerligen tillräckligt klart öf-t verse densamma. Jemte en sträng lag, jury-8 domstolarnes inkompetens i pressfrågor, samt f den pålagda tidningsskatten, är det tillståndsbrefvens indragning, beslagen utan laga I dom, polismaktens förvisning af oppositionspressens redaktörer, förlänandet och återtagandet af de legala annonsernas privilegium samt slutligen de bonapartistiska varningarne, hvilka alla sammanlagda utgöra en fruktansvärd apparat af förvaltningens åtgärder, som på alla sidor trycka den preussiska pressen, gartit beröfva densamma luft och ljus, Dertill kommer öfvertribunalets stadgande i början af Mars 1845, att hvarje tidningsredaktör v är skyldig att, på domarens. yrkande, namn-s gifva alla medarbetare och korrespondenter g till sin tidskrift, hvarigenom således indirekt s blifvit mot vår press tillämpadt fransmännens a ryktbara lag af den 20 Juli 1850, rörande 1 tidningsuppsatsers undertecknande! Dertill komfi mer slutligen regeringens pretention att, sedan den betecknat en tidningsredaktör såsom sig särdeles misshaglig; fordra hans ersättande a genom någon annan. Det tvungna, för öfrigt e gagnlösa och derföre rent af vexatoriska re-!g daktionson;byte, som regeringen den 31 Mars! ri TORTRINPRETT TER msosbnksen PR 9. om helsovården och snyggheten inom verk-i staden; 10. om associat:onen för inbördes bjelpb och om pensionskassor; 11. om jemlikheten s och cm olika stånd inom sambället; 12. omlg spel, om dryckenskap och om liderlighet samt q vr j deras följder; 13. om dåliga böcker och dålig läsning; 14. om arbetarens plikt r emot sin familj; 15. om några åsigter öfver hushållning, äl Bland modellerna i denna afdelning an-N märker jag, utom flera ritningar öfver arbe-)n tarebostäder, — och bland dessa de af arbetstj städerna vid Mihblbausen — äfven flera maskie ner till lättande eller fuilkomnande af arbe-b tet. Symaskinen är som bäst i full gång; en sömmerska har hyrt den för ett visst pris ilk timman, och låter den nu med Jernvägsfart I f tillverka långsömmarne få ett snörlif. li Salen för möblerna finner jag rikt utrustad !o med alla slags stolar, soffor, sängar, ifrån de V simplaste till de bästa som man kan tänka lic sig i en tarflig boning. På hvar möbel ärl!hb priset utsatt j mte fabrikantens adress. Det!h är så på ala artiklar vid denna exposition. (c En stor del af fabrikanterna ha ogerna gått v in på utsättandet af priset, men juryn har välbetär kt deraf gjort en oeftergiflig fordran förb emottagande af artiklar till expositionen. Mest li frapperar mig bär en sjuksäng, som medelst t maskineri, har likasom lemmar, hvilka kunnald röras, så att den sjuke vid vissa rörelser föga 1: eller alis icke behöfver rörag af menniskohäöno der. Hufvudgärden höjes eller sänkes efterh behag genom en skrufmaskin. Lika beqväma E äro ett par andra inrättningar, som bespara B den sjuke allt besvär och i följd deraf alll-! låga. Husgerådsafdelningen öfverflödar af kokkärl af alla;slag, storlekar och -fasoner. En del äro så nätta och behändiga, att man skulle vilja rå om dem blott för nöjes skull. En stor mängd äro beräknade för gmå husbåll PR RE: FE er I