skaste fiender tillstyrka. Men hr v. Manteuffel skall åtminstone bittills icke lyckats göra sina åsigter gällande, och om ej i sista ögonblicket en klok moderation vinner öfverhanden, så erhålla vi nästa lördag den 29 November ett slags krigiskt program uti Neufchåtelfrågan, hvilket enligt alla menskliga beräkningar endast skall hafva bestämmelsen at: senare återiagss i följd af händelsernas påtryckning. Emellertid har hrv. Sydowi Bern, i följd af förbundsbeslutet den 6 Noveraber, örnyat yrkandet om fingarnes frigifvande. såsom det synes utan framgång. Hvad fångernes frigifvande angår, har Frankrike un Gerstödt Preussens fordringar. Men hvad detta land kommer att företaga, om Preussen for:farande: vill göra detta tvisteämne till hufvudsak, och på diplomatiens frågor, hvad det tänker föreslå i fråga om sakens reglerande i allmänhet, i fall fångarne frigifvas, ännu alltid lemnar undvikande svar, utar att beteckna någon bestämd basis för hvad Frankrike bör göra, om Preussen genom sina egna hotelser skulle drifvas framåt och mo! sin vilja nödgas bringa till verkställighet sit obetärksamt förkunnade program — det skal framtiden lära. Må man tillåta o:s att i detta hänseende icke obetingadt tro på preussiska officiösa pennors optimistiska profetior. P. S. Enligt telegrafrapport har schwetziska förbundsrådet afslagit hr v. Sydows fordringar, hvilka i mild form understöddes af Österrike, Baden och Bayern. Processen går sin ostörda gång, och Schweiz fortsätter sina rustningar, för att vara beredt på alls möjliga händ elser. halte masrereeEIKEREEeEE— Re