UTRIKES Med södra posterna ha: vi i dag mottagit tidningar från London af den 28, Paris, Brissel och Berlin af den 29 November samt från Köpenhamn af den 2 dennes. DANMARK. Flera olyckor hafva förorsakats af de senaste häftiga stormarne. Den 28 November hade tvenne skonertar, en engelsk och en fransk, strandat vid Kronoborgs udde. Från Helsingör telegraferades, att man saknade raketapparater till manskapets räddning. En norsk skonert, som nyligen ankrat i Helsingör, hade nödgats kapa sina master i hamnen. En dansk brigg hade drifvit i land vid Snedkerstenen. Det å Helsingörs redd liggande vaktskeppet Saga hade drifvit till sjös, men !yckligen åter uppnått redden. På Bornholm hade den 22 November en holländsk koff strandat, och en under bygnad stående väderqvarn kullblåst och förstörts för egaren. Inrikesministårens expeditionskontor har blifvit underlagdt 2:dra departementet. Holsteinske och utfikesministern, geheimerådet v. Scheele (eller Scheel), har den 1 dennes anländt till Altona, hvarifrån han ämnar begifva sig till Lauenburg. Ordföranden öppnade landstingets möte den 1 dennes med en helsning från konungen; omnämde derefter i hjertliga ordalag den förlust, som drabbat tinget genom konferensrådet Larsens död. Till medlemmar af arbetsordningskomitn utsågos: Bjerring, Clausen, Lehman, Schroll och Flensborg. Viee ordförande, 1 den aflidne Larsens ställe, skulle utses öljande dag. pero FRANKRIKE. Först den 27 November lemnade ändtligen neapolitanska sändebudet med hela sin legationspersonal Paris och begaf sig till Brissel, der han äfven är ackrediterad. Allmänna immobilierbolaget, sem i Faubourg S:t Antoine eger stora obegagnade tomter, låter nu på en del af desamma uppföra en arbetarestad, som skall erbjuda utrymme för flera tusen invånare. — Ett antal tjurar har passerat genom Lyon på väg till London, der nu äfvenledes tjurfäktningar skola organiseras. ENGLAND. Cobden har till handelskammaren i Manchester aflåtit en skrifvelse, hvari han enträget tillråder densamma att antaga Amerikas förslag i afseende på reformen af sjörätten, enligt hvilka förslag en krigförande makt ej skulle vara berättigad berttaga på sjön anträffad fientlig egendom. Fördelen, menar hr Cobden, skulle ögonskenligen vara på Englands sida, då värdet af dess år ut och år in på hafven simmande egendom är betydligt större än alla andra nationers. Han antager värdet af på sjön befintliga britiska kofferdifarare till 100 millioner , af de amerikanska till 50 millioner , af de franska till 30 millioner . Times uppträder likväl emot hrr Marcys och Cobdens fredligt och bumant klingande förslag och anmärker till slut: ä Om dessa nyheter också möjligen fr ee srigöts olyckor, äro de dock säkersgeO.n Hotter och rringa i ra; tb göra oe kr kriget. Man skulle tvärtom vida oftare skrida till krig, emedan ad SkaNe lida mindre deraf. Just froktan för (taga år rd 1 oss! Ge vardet Skalle man deremot undanrödja den skranka, som det egna intresset uppreser, hvad skall 1å afhålla nationerna från att blindt hängifya sig åt in grälsjuka och vid den ringaste anledning komma lufven på hvarandra?