DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Vid remissen af grefve Anckarsvärds motion rörande skjutsskyldigheten : föreföll en debatt. Föröfrigt upptogs plenum af uppläsandet af en mängd motioner, för hvilka vi, då plenum först kl.-, 4 afslutades, icke nu hinna fullständigt redogöras: Af hr Dalman mot:s 1) om ändringar i landshöfdingeinstruktionen i afseende på landshöfdingarnes rätt att skilja landtstatstjenstemän från utöfningen af deras embeten jemte åtskilliga andra ändringar i samma instruktion, slutande motionären med en hemställan stt rikets ständer måtte hos EK. M. anhålla om öfverseende och omarbetning af hela den nya författzringen; 2) avgående fastställande af ett maximibelopp vid taxering af rättigheten till utskänvkci:g af bränvin. Till öfriga i detta plenum väckta motioner skola vi i morgon återkomma. . Presteståndet. Statsutskottets memorial n:o 7, som afstyrker antagande af tidningsreferenter inom riksstånden, bifölls efter någon diskussion, i hvilken professor Carlsson och prosten Holmberg såsom reservanter inom utskottet talade för återremiss; biskop Thomander deremot understödde utskottets förslag. Domprosten Brings motion om ändring i-de presterliga befordringslagarne, med inrymmande af större frihet för domkapitlen vid förslags uppsättande till presterliga lägenheter, framkallade flera talare. Biskop Thomander, lektorerne Melander och Sonden, domprosten Knös, doktorerne Sandberg, Björkman och Säve yttrade meningar, från motionärens mer eller mindre skiljaktiga. Särskilta alternativa förslag framstäldes af biskop Björck, prosten Emanuelsson och doktor Nordlander. Motionen understöddes af professor Lindgren, kyrkoherden Otierström och prosten Euren. Atföljd af de under diskussionen fälda yttranden och framstälda förslag, remitterades motionen till! lagutskottet. : I anledning af domprosten Knös motion om stipendier för teologie studiosi vid Upsala universitet, väckte domprosten Bring förslag om dylik förmån! för Lund. Derefter väcktes följande motioner: af dr Gumaelius, om förhöjning i anslagen till de tekniska elementarskolorna i Malmö, Norrköping, Örebro och Borås; af lektor Melander 1) om upphäfvande af 1778 års förordning om barnaföderskor ; 2) om 3000 rår rmt till inköp af professor Kraffts tafla, som föreställer D. M. Konungens och Drottningens förmälningsakt; 3) om allmän förordning för val af orgelnister och klockare; af kobgl. hofpredikanten Wensjoe 1) om underdånig skrifvelse till K. M. med begäran af proposition till nästa riksdag om uppförande af gemensam kyrkooch skolbygnad för garnisonsregementena i Stockholm; 2) om särskilt organisation för Stockholms elementarläroverk; 3) om årligt anslag af 1000 rdr bko till kongl. v. bibliotekarien Rydqvist, såsom understöd för fortsättande af hans lärda forskningar; af prosten Holmberg, att Malmö skola må såsom högre elementarläroverk fortfara; af prosten Milln, om förökadt anslag till 3 kapellpredikanter i Wermlands finmarker. Vi referatet af presteståndets diskussion i lördags öfver professor Carlsons väckta förslag 070 löneförhöjningar vid elementarläroverken m. m., der det heter: alla, med undantag af doktor Säve, förordade motionen i dess väsenthga delar, har blifvit erinradt, att bemälde doktor i det väsentliga gillade motionen och dervid endast gjorde några få anmärkningar. Borgarestlåndet. Vid remiss af hr Lallerstedts motion om bankrörelsens frigörande afgaf hr Renström några anmärkningar hufvudsakligen af innehåll stt det vore bra bestäldt med det nuvarande förhållandet; utan solidarisk ansvarighet skulle bankerna sakna förtroende. Hr Wallenberg var tacksam för att frågan bragtes å bane, men delade ej i allo motiönärens åsigter. Den största bristen i vårt banksystem låge, enligt talarens förmenandge, ej i fonderingen, utan i rörelsen. Banker med kända delegare skulle alltid ba större förtroende än sådana med anonyma. Felen låge deri, att man ej lade an på att göra befintliga kapitaler fruktbara, att filialbankerna vore för inskränkta i sin verksamhet, då de ej finge ge invisning på andra banker än hufvudbanken, och att sedelutgifningen betraktades såsom hufvudsak vid bankrörelsen. Dessa brister borde afhjelpas, men filialbanker vore säkrare än privatbanker. Ett förtydligande af stadgandet om solidarisk ansvarighet tarfvades. Hr Muren; Privatbankerna ha, i brist på andra, verkat godt i det afseende att de skaffat rörelsemedel, men den andra plikten för en bank, att uppläna kapitaler, hafva de skött blott för syns skull, Girorörelsen vore dock vigtigast — i synnerhet i Sverge. Funnes girobanker, utan rättighet att utge sedlar, skulle sådant verka förmånligt. Af denna orsak trodde tal. att tlialbanker vore nytugare än privatbanker, ej tvertom, såsom motionären ytrat i sin motion; i synnerhet som de förra hade verkliga kapitaler och ej gttom konstlade medel skapsde sådana. Hr Palander: Nationen står i stor tacksamhetsskuld hos privatbankerna; utan dessa hade filialbankerna aldrig uppstått. Den solidariska ansvarigheten borde behållas så väl för privatsom filialbanker. Hr Lallerstedt hade varit beredd på motstånd. I åndra länder hade man öfvörgifvit solidarisk ansvarighet; ekonomiska författare såsom Carey och Coquelin hade utdömt den; presidenten Skogman hade förklarat den obehöflig i finanskomitens förslag; men maa behölle den af idel fördomar; man ville behålla den solidariska ansvarigheten liksom man ville behålla karantänerna, fastän man medgaf att de till ingenting tjenade. Talaren gendref derefter de gjorda anmärkningarne. I början hade man varit angelägen att göra filialbankerna oberoende af riksbanken, men sedermera hade man kommit till skråmessiga åsigter och fråntågit direktionerna ansvarigHeten för att hvälfva den på riksbanken. Talaren hoppades visserligen icke framgång för sin motion; men ansåg ej litet vunnet om en och annan derigenom komme att studera sig in i ämnet. Hr Björk: Den solidariska ansvarigheten är ett hinder för associationsandan. Utan sådan ansvarighet skulle denna anda verka lika väl i fråga om banker :som i andra företsg. Den solhdariska ansvarigheten är ett hinder för den mindre bemedlade att draga vinst af bankrörelse och är alldeles icke nödvändig för sedelutgifvande banker; det är nog att direktionen är ansvarig. Filislbanker .äro lika berättigade som privaibanker. Talaren instämde med motionären. Hr Wedberg: Vid banker, som utge sedlar, är solidarisk ausvarighet nödvändig och har ingen skada medfört, derföre är ej skäl att borttaga den, Hr Bodell yttrade aut i Norrland hafva privatbanker ringa förtroende; man tycker mer om filialbanker; tal. spååde stor olycka af privatbankerna i framtiden. — Solidarisk ansvarighet hör till svensk redbarhet och bör ej förkastas för att följa främmande länders exempel. ; Hr Eriksson ytirade sig för den solidariskå ansvarighetens behållånde. : Hr Lallerstedt: Privatbanksedlar böra betraktassåsåsom skuldsedlar, ej såsom mynt. I bankvetenskap liksom i andra vetenskaper borde man fråga efter sanningen, ej efter svenskheten. Hr Schwan: Ombytlighet hos ståndet vore ingenting nytt. Förra riksdagen ville en talare störta enskilta banker; nu vore densamme delegare i Stockholms enskilta bank. j Tal. hade trott att privatbankernas borttagande på en gång skulle vara olyckligt. Ett sedelslag voe önskvärdt; det klingande myntet vore bäst; men vid remiss af större summor behöfdåre sadlar. sedelutgiivande banker hehöfdoe der