-— At? de många berättelser om olyckor på afvet som tilldragit sig under den sistförlatna stormiga månaden, är följande af Svenska Tidningen meddelade en af de mest .uppskakande. Tidningen berättar: Nyligen, den 1 sistlidne November, strandade unler en svår storm slupen Augusta på en klippa i Östersjön sydvest om Åland, omkring fem mil från Degerby. Under storm och mörker hade man lycsats att gå klar om de sydligaste bränningarne, men snart, klockan 7 på aftonen, stötte slupen och blef senast sönderslagen. Kaptenen, vid-namn Lindström, sprang genast i sjön; styrmannen Sundström ville försöka rädda journalen, men mötte brottsjön i kajuttrappan och hade således intet annat råd än att följa kaptenen; likaså jungmannen Larsson; men kocken Malmström, en 20-årig yngling (fordom elev vid prins Carls inrättning), borttogs af en våg, som jemte honom tog bort båten, ruffen m. m. Då nästa sjö kom, fördes denne yngling ännu en gång upp på däck, men blef troligen dervid ihjelslagen mot fartyget. Han togs ännu en gång af vågen, men slungades derefter förbi fartyget och längre inåt emellan två klippor och flöt alldeles uisträckt, efter hvad man kunde tycka, då fullkomligt liflös, och försvann snart ur ögonsigte. De trenne bergade gjorde sig fast vid klippan medelst ett tåg, för att icke bortsköljas af hafssvallet; de dröjde der till följande middag, då de summo öfver till en större klippa, Bredklippan, der de sökte skydd bakom uppresta spillror af fartyget, som under tiden slagits i stycken. Här uppflöt af lasten ett större stycke fläsk hvarmed de olycklige lifnärde sig i 11 dygn, hvarefter de måste uthärda i flera dagar alldeles utan föda, vederqvickte allenast af skärfvor utaf färskvattensis, dem de lösbände ur bergets remnor. På sextonde dygnet uppflöt åter fläsk ur lasten, och på det sjuttonde dygnet bereddes ändtligen de skeppsbruines frälsning, då lotsarne från en längre åt norr belägen del af skärgården hade med kikare sett de signaler, som de olycklige uppsatt högst på klippan, Ena hel dag förflöt likväl, innan lotsbåten kunde hinna fram och afhämta dem. Skepparen måste stanna uti en by på Åland, der han qvarlemnades sjuk. Styrmannen och jungmannen deremot hafva hitkommit till Stockholm, utblottade på allt i stä!let att de egt en icke obetydlig besparad penning om bord. En insamling, der gåfvor blefve lemnade i Svenska Tidningens försäljvingskontor vid Munkbron, skulle, om icke ersätta de skeppsbrutnes förlust, åtminstone sätta dem ; tillfälle att skaffa sig kläder och måhända gynna deras afsigt att under vintern studera vid härvarande navigationsskola, men främst att kunna här i land skydda sig mot köld och hunger. ——SB