Aftonbladet – 29 november 1856, sida 3

hård wunnor längs åt hela kusten. RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskapet och sedeln. De sedan förra plenum kordlagda motioner remitterades. Vid remissen af hr v. Kocks motion om en förändrad reglering af presterskapets löner yttrade grefve Liljencrantz att boställena borde utarrenderas, hvarigenom en högre afkastning skulle uppstå, hvilken borde användas till förbättring af komministrarnes vilkor. Frih. 4. C. Raab instämde iunderstödjandet af motionen. Vid remiss af hr R. Ehrenborgs motion om böter för handel på söndag gjotde motionären det tillägg, att böterna skölle utgå med det bestämda beloppet för hvarje gång. Mot hr R. Ehrenborgs motion om förändring i fördelning af bränvinsförsäljningsskatten i hvad den föreslår att använda skatten till fattigvården, önskade hr A. R:bbing och frih. Leuhusen att kommunerna må bibehållas vid sin nuvarande rätt att använda den till behöfliga ändamål. Frih. C. 0. Palmstjerna och Sprengtporten understödde frih. Lagerfelts motion om högre pension åt landshöfding Mörners enka och döttrar. Hr Hagströmers motion om straff mot misshandling af husdjur understöddes af hrr v. Koch och Sandströmer. Vid grefve G. Posses motion om grundskatternas kapitalisering, för att användas tilljernvägsbygnader, framstälde grefve A. G. Gyldenstolpe åtskilliga beräkningar, hvilka utvisade det jernvägarne skulle komma att på det föreslagna sättet kosta betydligt mer än genom upplåning af penningar och dessas småningom skeende amortering, Tvifvelaktigt är, om rikets ständer kunna ålägga jordinnehafvare att göra denna kapitalisering, hvilket vore ett våld. Komme det deremot att bero af hvar och en, huruvida han vill göra denna kapitalisering, så blefve deraf följden, att den inflytande summan blefve så obestämd, att jernvägsbygnad derpå ej kunde grundas. Då bristen på penningar medgifvits, så frågade talaren hvarifrån jordegaren skulle taga medel till denna kapitalisering. Hr A. P. Sandströmer instämde i detta yttrande och tillade att bondeståndet i allmänhet visat obenägenhet emot att på en gång erlägga större afgifter, hvilket ses t. ex. i kronoheim-mans köpande till skatte. Talaren betviflade nyttan af det föreslagna såväl för staten som den enskilte. Friherre C. A. Raab gillade motionens idå, men föreslog ett annat sätt, under en längre tid, till dess utförande ungefär sålunda, att ett lika stort belopp som den skatt, hvilken nu utgöres af den privilegierade jorden, skulle för hvarje hemman qvarstå, och blott det öfverskjutande beloppet få kapitaliseras, som borde ske genom amortering under 30 å 40 år. Talaren förklarade detta ämne vara bland de ömtåliga, men hvarmed man borde taga itu, samt ansåg grundskatt för obillig, och att allt bör blifsa bevillning. Det vore äfven nödigt att göra beskattningen jemn, för att borttaga den afund, som nu förefinnes mot innehafvare af privilegierad jord. Motionären förklarade sig hafva velat framställa sitt förslag i dess nakna allmänlighet, för att undvika en mängd små anmärkningar, och gjorde det amendement, att grundskatterna lösas in på tolf år af dem som sådant önska, men med en procents amortering, d. v. s. på cirka fyratio år af dem, som ej vilja lösa in inom förstnämde tid. I afseende på svårigheten för den enskilte att anskaffa penningar, hade han gjort sig sjelf och framstält till många andra jord-1 egare den fråga, om de trodde sig, hvar och en, kunna skaffa den summa, som skulle erfordras till denna kapitalisering, samt derpå erhållit ett jakande svar. Då afskaffandet af grundskatterna af motionären anses såsom en Önskvärd och för jordbrukets förkofran högst nödvändig och nyttig sak, så hade han begagnat jernvägsfrågan såsom en häfstång dervill, och yttrade slutligen sin glädje öfver att intet skäl anförts emot detta borttagande. Hr Estenbergs motion om nedsättande af ett utskott till behandling af kyrkliga ärenden afslogs, sedan grefvarne Lagerbjelke och Liljencrantz talat emot densamma. Hr 4. Ribbing understödde motionen och förklarade sig sionad att återupptaga förslaget om ett ecklesiastikkollegium. Friherre A. v. Knorrings motion om ett särskilt utskott för behandling af 1löneförhöjningarne för tjenstemän erhöll af motionären den förändring, att statsutskottet skulle erhålla en förstärkniog från hvarje stånd af fyra Jedamöter, hvilka skulle arbeta som särskilt afdelning. Sedan friherre 8. Stedingk talat för afslag, och då flere talare anmält sig, samt landtmärskalken förklarat sig vara förhindrad af såväl flere paragrafer i riksdagsordningen, som 27 paragrafen i regeringsformen, att framställa proposition på bifall, återtog motionären sitt förslag. Nya motioner väcktes: af hr v. Seth, angående vägarnes underhåll och förbättring, bordlades; af hr Ehrenhoff, om en afgifts påläggande å ridderskapets och adelns medlemmar för bestridande af reparationer å riddarhuset, remitterades; af hr K. Bildt, om förhöjning i aflöningen för befälet vid Gotlands nationalbeväring, hvilken motion understöddes af hr af Dalström, remitterades; af hr Ridderstad, om en grundlig revision i regleringen af lönerna vid flottan, hufvudsakligast till förbättrande af manskapets och det lägre befäletslöner, remitterades; anmälte dessutom att anledning vore till anmärkning mot f. d. statsministern for utrikes ärendena och mot den eller de rådgifvare, som deltagit i behandlingen af ministeriella mål under förra året, hvilken anmälan remitterades; af grefve E. Taube, angående huru förhållas bör, då tjensteman af sjukdom, vansinne eller blindhet under längre tid förhindrats förrätta sin tjenst, remitterades; af friherre Sprengtporten, om anslag till inköp af inhemska mästares arbeten, remitterades; af grefve Adlersparre att skolan i Christinehamn måtte blifva ordnad i likhet med den i Filipstad, remitterades. Grefve v. Platen förenade sig i fr:herre Spreng:iportens ofvannämde motion och, under anförande af artisten Larssons utmärkta skicklighet, förordade till inköp af denna mästares taflor ett förslagsanslag af 3000 rdr, att ställas till K. M:ts disposition, hvilken motion remitterades. Plenum fortsättes i afton. Vid referatet af hr Thams motion i onsdagens afonplenum förekommer det misstag, att motionären appgifves ha yrkat förhöjning af regementspastorns vid lifbeväringen lön till samma belopp som det, hvilset af regementspastorer vid garnisonen uppbäres, då leremot förhöjningen ej föreslogs högre än i likhet med hvad garnisonens bataljonspredikanter eller regementspastorer vid indelta armån åtnjuta. Presteståndet. Bland motioner, som i dag till utskott remitteraAes, föranledde prof. Carlsons i föregående plenum zäckta förslag om löneförhöjningar vid läroverken m, a., hvars innehåll i redogörelsen för föregående plewum är i kortbet nämdt, en diskussion, i hvilken biskop Annerstedt, lektorerne Millen och Sönden, kyrkoherden Nordlund, domprosten Bring, doktor Säve, biskop Butsch, prostarne Ljunggren och Lagergren samt kyrkoherden Otterström yttrade sig, alla, med undantag af doktor Säve, med förord för motionen i iess väsentliga delar. Kyrkoherden Nordlund afgaf ill motionen tillägg och förtydliganden, dels med afseende på lönerne vid Stockholms läroverk, dels med afseende på det föreslagna användandet af terminsafgiften, som talaren ville nedsätta. Förhöjning af sistnämda afgift yrkades deremot af domprosten Bring. Prosten Ljunggren, med hvilken biskop Björck och prosten Ljungdahl förenade sig, fästade uppmärksamneten på nödvändigheten af löneförhöjning för lärarne 3d lärnovaerkat I Öixetalhane Matinnärens vrkanda af