Aftonbladet – 28 november 1856, sida 2

ska politiken, öfver hvilka ingen enstärämighet emellan Amerika och dei gamla verldens stormakter kan ega rum. Hvad England särskilt angår, så kan en Buchanan på presidentstolen lika litet som en Fremont eller en Fillmore på samma plats förorsaka oss några bekymmer. England är visserligen städse-beredt att i presidentembetets ont lalvnre se statens chef för tillfället, och på denna grund med honom stå på den bästa fot. Men åanåra sidan äro vi för ingen del Binnade att af uadseende för presidentens person eller amerikanska folkets fordringar eler önskningar uppgifva någon punkt, som rör Englands rättigheter, intressen, handel, kolonier eller allianser. j I samma anda yttrar sig äfven Globen. I afseende på deh yttre politiken — heter det i sistnämde blad — eger Buchanan tillräcklig insigt i förhållanden för att begripa att Amerikas välgång i ej ringa mån beror af dess fortfarande vänliga förhållande till England, och skall derföre, så mycket somaf honom beror, söka upprätthålla detta förhållande. I grunden ligger det för England föga vigt uppå hvilken som väljes till Förenta Staternas president, emedan de materiella förbindelserna, hvilka alltid böra tagas i betraktande, och det goda förhållande emellan de båda folken ligga helt och hållet utom presidentens verksamhetskrets. Hos en del af amerikanska pressens södra organer finner man deremot partiandan, i hoppet om en nära förestående seger, gå ända derhän att öppet förorda den af förbundscegeringen för längesedan förbjudna afrikanska slafhandeln. Så slutar New Orleans Delta ayligen en artikel, hvaruti Walker höjes till skyarne för sina åtgärder att i Nicaragua införa slafveriet, ehuru det der ej är af lagen erkändt — med följande ord: Afrikansk glafhandel och afrikanskt slafveri, utfördt efter humana (!) grundsatser och lagligen ordnadt, måste alltid ega företrädet framför hvarje annan form af tvångsarbete. — En annan tidning, Carolina Times, yttrar sig om sjelfva unionen sålunda: Vi-boppas och tro, aft den konfederation, som nu är känd under namn af Nordamerikas Förenta Stater, snart skall upplösas, och tro den dag ej vara fjerran, då Centralamerika jemte Cuba kommer att utgöra en Gel af det stora södra förbundet., — Pariserpressen innehåller för ögonbl cket ingenting af synnerligt intresse. I de halfofficiella bladen, äfvensom i dem hvilka tillhöra fusionsoch legitimist-partiet, finne man emellertid ett och annat tämligen pikant. Så bar t. ex. Constitutionnel, hvilken för en tid varit något modstulen efter den af Monitören gjorda tillrättavisningen, nu på nyttrepat mod ch använder deita till utfall emot engelska tidningarnes pariserkorrespondenter. — Assemblee Nationale innehåller en artikel, med öfverskrift: Låtom oss vara Englands bundsförvandter, men icke dess kreatur. Gazette de France går ännu ett steg längre, och säger sig med upprätt hufvud vilja predika den läran, att under synpunkten af Frankrikes beståndande intressen, synes en allians med Ryssland vara oändligt att föredraga framför en engelsk allians. TASTE