Aftonbladet – 26 november 1856, sida 2

skadliga i denna anordning, och den lilla flottan blef då skild från den stora, erhöll namn af armåns flotta och återfördes sålunda, såsom det heter i kungabrefvet derom, tillsin rätta källa tillbaka; som vore landtarmån,. Afven det ofvannämde skälet, afseendet på officerarnes bildning, gjorde sig dervid, som sagdt är, gällande, och armåens flotta erhöll i följd deraf en officerskår, sammansatt af officerare både från infanteriet, artilleriet och flottan. När den lilla flottan sedermera i följd af partistrider åter lösrycktes från armen och förenades med örlogsflottan, blef denna förening likväl icke långvarig, innan en förnyad erfarenhet åter föranledde -flottornas åtskiljande: och den förras återförening med armån: Vår krigshistoria lär ock, att det just är i egenskap af armåens flotta som hon vunnit de ärorika lagrar, hvilka gjort henne dyrbar både för armen och för nationen. Hvad det af författaren åberopade exemplet från Byssland angår, så kunde väl med skö! sättas i fråga, om Finland under det sista kriget rimligtvis skulle hafva varit utsatt för en så förnärmande framfart af Rysslands fiender på sina kuster, om icke ryssarne ända till krigets utbrott hade försummat sin skärgårdsflotta så som de gjort, med en högfärd och vårdslöshet, som dock i detta. afseende må erkännas vara ursäktligare hos dem än hos 088. I afseende på det tredje af författaren åberopade motskälet, så lönar det ej mödan att derpå spilla många ord, då det är lätt att inse, att de svårigheter som kunna möta vid gränsemärkets bestänimande, icke äro större, än att de med god vilja lätt böra kunna öf vervinnar. Awt skärgårdsflottan i vår tid vore utan betydelse om den icke äfven understödjes af ångkraften, lärer ingen bestrida; Författaren bestrider med .mycken hetta, att den nuvarande departementschefen skulle hafva -tillbakasatt, försummat, vanvårdat skärgårdsvapnet. Vi hafva för vår del icke företrädesvis talat om den nuvarande departementschefens uraktlåtenhetssynder i detta afseende. Vi talade fåstmera om huru skärgårdsvapnet i allmänhet blifvit tillbakasatt och försummadt, alltsedan dess egenskap att vara armåns flotta upphörde och de båda förut skilda officerskårerna förenades till en. Hr sjöministerns förtjenster torde det blifva tillfälle att en annan gång uppskatta och på samme gång äfven det sidoinflytande. som författaren i Svenska Tidningen visar sig så angelägen att öfverskyla under den vida purpurmantel, hvars flik han uppbär. Såsom ett ytterligare stöd för den åsigt vi bildat oss i den här behandlade frågan, är det oss ett nöje att i sammanhang härmed kunna meddela nedanstående, af sakkunnig person insända artikel; som i dessa dagar kommit oss tillhanda, framkallad af den reklamation af en annan insändare, som infördes i lördagsbladet : En insändare i Aftonbladet har uti en liten artikel (införd den 22 Nov.) afrådt riksens ständer att besluta sig för det åtskiljande af skärgårdsflottan och lidieflottan, som i samma blad några dagar derförinnan eftertryckligt tillråddes, på det skälet, att härigenom den generella försvarsplan, ihvilken antages vara af Kongl. Maj:t uppgjord för att underställas ständernes pröfvande, möjligtvis skul:e gås i förväg och kanhända rubbas, innan densamma blefse känd. Förf. till dessa rader vågar dock fäs.a uppmärksamheten tervid, att frågån om de båda fottornas åtskiljande är alldeles oberoende af den allmännaför svarsplan, som möjligtvis kan förefinnas. -Ehvad man besluter sig .för ett öfvervägande landtförsvar eller sjöförsvar, ehvad man beslut:r sig för en stör linie flotta med en liten skärgåråsflotta eller tvärtom, så qvarstår. dock alltid nödvändigheten af flottornes åt I skiljande, på grund ef den fullkomligt olika naturen af deras kri;ssätt, hvilket både hos befäl och manskap fordrar högst olika egenskaper. Detta skäl fanns för hundrade år sedan, finnes ännu i -dåg, och komnmer, så vidt man kan förutse, äfven i -en-framtid att blifva gällande, hurudant än det försvarssystem må blifva, för hvilket det syenska folket bestämmer sig. I sammanhang med nämde uppmaning yttrade insändaren äfven några ord om centraliörsvaret, hvilks beviså attihan i afseende på detsamma. är fången under en villfarelse, som:tyvärr ännu hyses af ganska många. Enligt denna skulle det svenska folket vid bestämmandet åfrsitt!försvarssystem våra i samma belägenhet som -en rik man, hvilken för ett ändamåls uppnående har råd att välja emellan.tvenne atvägar, hvilka kosta ungefär lika mycket, men son l: ängmn är villrådig, hvilken af cemssom :säkrasv: för till: målet. Svenska:folket: ansesisåledes-blott behöfva välja! emellan tvenne försvarssystemer, till hvilka båda det har lika god råd. Det är tydligt, att under en sådan förutsättning det system, som lofvar att hålla fienden utom gränsorne, skall framstå i en särdeles Ijus och fördelaktig dsger, då deremot det; som blott kan lofva att, sedan fienden eröfrat tvåt tredjedelar. af Isndvidden: och halfya befolkningen, slatligen utdrifva honom, naturligtvis får en tvetydig, ja rent.af förhitlig anstrykning. Det. är emellertid just denna ;förutsättnings riktighet, som centralförsvarets sarihävgare bestrida. Enoligt deras föreställning kan detsvenska fölket icke välja. Det är för litet och för fattig: att underhålla en linieflotta, som är stark nog att hindra en mäktig fi endes landstigning, och efter densamma är dess armå för svag och för oöfvad att i början af kriset hindra nämde fiendes framträngande. Dock tro de; att de af dem gavska väl insedda stora uppoffringarne af ett återtåg till det inre af landet i betydligimån skulle förminskas, ja delvis hanhända: alldeles försvinna, om till landtförsvarets förstärkandeanvändes.större delen af. de summor, med hvilka en tid bortåt sjöförsvarets budget så frikostigt förökats. Att komplettera landtförsvaret Kostar betydligt mindre än att nästan helt och Hållet nybilda sjöförsvaret: Kunna deremot linieflottensanhängare bevisa, att det;svenska folket verkligen är rikt nog : att underhålla en linieflotta, tillröckligt stor att från egna baf aflålla vare sig Rysslands eller Englands eller Frankrikes flotta, jemte tt starkt laodttörsvar i bändelse den. egna linieflottan blefve slagen eller på Dågotvis förstörd — en reserv, som linieflottans anhängare dock alltid gerna förbebålla sig — då vågar författaren till denna lilla uppsats högtidligen försäkra, att centralförsvarets anhän are aldrig med en halfdragen anda skola omnämna ett återtåg till det inre af-iandet eller motsätta sig linieflottans betydliga förstorande.s . me FÅ el a RT ———L — Tyska tidningarne innehålla följande analys af den senaste not, som Preussen skall hafva afgifvit till Danmarkrörande helstatsförfattningen och förhållandet mellan danska monarkiens särskilta delar: Det påstås deruti, att hertigdömenas rätt öfverhufvud icke blifvit respekterad vid oktrojeringen af helstatsförfattningen, och den isynnerhet uti domän: saken framstående orättvisan godtgöres icke derigenom, att en församling, som redan nu utom Slesvigs Tenresentanteri hestår nästan till två .tredjedelariaf