Aftonbladet – 25 november 1856, sida 1

icke hade något arbete att gifva honom, begifvit sig till Poerio (då en af konungens ministrar), för att genom honom erhålla någon anställning. Då han fann, att han, oaktadt de löften som gåfvos honom, icke erhöll någon plats, drog han den slutsatsen, att denna otur härledde sig derifrån, att han ej tillhörde något visst parti, och han framstälde således till Poerio den begäran, att blifva intagen i det hemliga sällskap, till hvilket denne hörde. Ministern emottog denua begäran med välbehag, och skickade honom med Attanasio, en af Poerios vänner, till Nisco, hvilken i sin ordning skickade honom till Pacifico, en restauratör, boende i närbeten af Santa Brigida. Pacifico presenterade Iervolino för en person vid namn Ambrosio, hvilken förde honom hem till sig och derstädes intog honom i förbundet för Italiens enhet. Men Iervolino kan nu icke erinra sig hvarken den ed som han aflade, eller de tecken man lärde honom. På detta sätt kom han i beröring med Poerio, och lärde känna alla dennes förtrogna vänner, Nisco, Attanssio, den högvördige fader Grillo, Cassinensis, samt en fångvaktare vid namn Cartonajo — allesammans förbundsbröder. Poerio presenterade honom äfven för Settembrini; men om dennes vänner hade han sig ingenting bekant, ty Settembrini hade aldrig talat med honom om dem. Iervolino skickades äfven ofta till Nisco och såg hos honom de personer, med hvilka han var möst förtrolig. Poerio och Settembrini lemnade honom åtskilliga uppdrag; sålunda erhöll han af Settembrini tjugo tryckta exemplar af en uppmaning till folket att icke röka, spelt på lotteri efler betala utskylder, och hvilka han skulle utdela. Poerio tillsade honom en dåg att se efter om flaggan, hvilken svajade midt emot kungliga palatset, vore hvit eller trefär