Article Image
drig (förlorad. Och när himlen täckes af mörka skyar, när stormvinden jagar och söndersliter dessa öch våldsamt brusar genom tfurornas toppar; då framträder detta allvar-i hela sitt djup. Nordbon känner igen sin natur, käaner igen sig sjelf i en dylik bild; han älskar och känrer sig förtrolig med dylika saturscener, och Vi föreställa 085 att en tafla, hvilken, såsom denna af hr Larsson, ger oss en episod ur det nordiska naturlifvet, skulle tåla till svenskar bosätta i ett främmande land: på samma sätt som kära hemlandstoner, halft förgätna folkmelodier, dunkla men ljufva och kära barndomsminnen. Det finnes en lefvande ande, ett kännande hjerta i denna tafla; store mästare från Tyskland och Frankrike skuile kunna behändla samma motiv med mycket större smak, mera konstnärlig elegans i föredraget; men defina naiva och tefnadsfriska uppfattning af nordisk natur, kan blott den ega, geom fostrats i denna natur, som från första ungdomen gjort sig förtrolig med des: egendomliga lif och uppfattar naturegenheterna ej blött med konstnärsögat, utan äfven med ett svenskt hjerta. Man brukar ej sällar jemföra den: effekt ett konstverk gör med uttryck lånade från en helt aähnan konst: man ordar med mer eller mindre fög omdet färgrika i ett musikstycke, om: det rytmiska isen målning :o..s. v.. Om denna tafla skulle vi. med begagnande af denna frihet; kunna säga, att. den icke blott är pögtisk, utan till och med bär en lyrisk, en dityrambisk prägel. Det är ett poem, nedskrifvef med pensel och färger, och har ett visst slägttycke med skotten Burns berömda höglandssång: Mitt hjerta i höglandet är, icke här; Mitt hjerta det jagar i skogarne der, Der följer det vildbrådet lätt i dess spår; Mitt hjerta är der hvarhelst jag än går. Farväl då, o nord och du bergiga bygd, Du hemland för styrka, för mandom och dygd! Ehvart den ock leder i verlden min stig, Mitt bjerta blir evigt bland bergen hos, Dig. Ehuru olika stämning och detaljer äro rö jer detta landskäp i sjelfva konstruktionen et visst slägttycke med det af oss förut omnämda smäländska landskapet; i synnerhet gäller detta -anordningen af första planen. För öfrigt är äfven här dispositionen af planerna god, perspektivet ypperligt, fonderne fulla af rymd och djup. Den soölbelysta loin tainen gör en ypperlig eftekt. Molnen ärc här af stormen saromanpackade i skilda lager ochmellan :dessa-skastar solen -sitt-sken nec öfver den äflägsna skogsbygden med dess hvifglätsande kyrka. Öfver mellanplanen ka star ett åskmoln sin mörka skugga, som gifver en allvarlig anstrykning åt de höga bergen, åt den; obändiga bergsström, som framslingrar gehom landskapet, och åt den skögsmo, söm utbreder sig åt höger. Vid strömbredden. ses. närmare mot bakgrundei några små sågar eller sqvaltqvarnar ochlängrefräm i mellanplanen några boningsstu gor. I förgrunden. kastar sig strömmen utför vilda. klippor; hvarje nyans i vattnets rörelse ör hör med verkligt mästerskap återgifven. Huru äkta nördisk är icke deune förs, huru fullkomlig kontrast till. de små italienska katarakter, der det hästan förefaller en som öm Hebe sjelf med antik grace hällde vattnet ur sin bägare; dessa bistra och djerfve nordiska bergsforsar! åter: påminna om-den hordiska myten, dess jättar och dvärgar och om denna Franangersfors, der den onde Lokt fåfängt sökte dölja sig i skepnad af en lax. De-bizarra klipporna med sina -remmnor och fördjupningar äro förträffligt behandlade. Till venster i förgrunden har konstnären på der kala klippan -placerat tvenne martallar, och. litet längre bort: en krokig: och-besynnerlig björk : hågra prof på en viss humoristisk envisbet och nyckfullhet, som den nordiska vegetationen icke sällan -företer. Det hela är utfördt med en djerf och säker hand, pastöst och utan retoucheringar. Hr Larsson visar här, hvad det tekniska angår, mycken makt öfver färgerna; h.nBar lärt sig och torde allt klärare börja inse, att man blir en utmärkt kolorist, icke derigenom -. att man frikostigt använder palettefis briljantaste nyanser, utån derigenom att man sörjer för riktiga öfvergångar samt använder rätt afpassade och harmoniska tonee; ——t— — Prins Napoleons resa i de nordliga haf

18 november 1856, sida 2

Thumbnail