Aftonbladet – 15 november 1856, sida 2

väl som kungarnes ultima. ratio. Som det var att vänta, behandlades denna hemställan med den vanliga grymma likgiltigheten, och Sicilien grep följaktligen till vapen. Palermo satte sig i spetsen, öck var på: den utsatta dagen i fullt upprör. Dessa hyheter satte hela Neapel: i låga. Det .var som om: ens brinnande lunta, blifvit inkastad i en slocknande eld. Tusental strömmade till Via Toledo, tusental trängde mg på platsen utanför kungliga palatset. De voro, detär sant) obeväpnade, och deras rop de fredliga Viva il Be! Viva la costitugionel men hållningen :var-hotande. -Att döma efter utseendety var kungen ganska: benägen att betrakta detta uppbrusande af nationalkänslan såm en personlig. utmaning, hvilken haricke oberna antog. En stor röd flagga, hvilken aldrig hissades annat än som krigssignal, sågs svaja. från. tinnarne ;af S:t. Elmos kastell. Folket bibehöll den ställning det: intagit, ingalunda skrämdt genom det blodtörstiga emblemet, hvars upphissande beavarades.genom rop, hvilka blefvo allt böftigare. ;Trefärgade kor kårder tycktes nästan skjuta upp från stenläggningen under deras fötter, utdelades-med ifver och smyckade snart hvarje hatt och rock, Då folkets blod :en;-gång kom mit i svallning, rtifva händer ocharmar af kött ned stenmurar och man skrattar åt artillerisalfvor. Nyare historien, ända från Babtiljsns förstörande, är full af exempel bärpå. En sådan kris var nu för handen; att den gick förbi utan blodsutgjutelse,-kan . tillskrifvas general Robertis, den tappre och rättskaffens kornÅ mendantens på kastellet, oförfärade vägran att bombardera ataden.Heldre än att göra det, inlemnade han sin afskedsansökning. Alt I detta egde rum den mulna dimmiga-morgonen af den-27: Januari 1848. i Kungen, som befann sig i en -brydsam be