Aftonbladet – 14 november 1856, sida 2

OQO Bailskel Ja BATTER TFURTAL e målare, Paul: Delaäroche, af: led: den 4-dennes efter 20 dagars sjukdom; Han var född 1797, uppträdde 1822 för första gången vid franska tafleexpositionen. . Hans ryktbaraste -verk.äro: Eduards:söner; Naz poleons öfvergång öfver S:t Bernard,, Hertigens af Guise mord, m. fl. samt. slutligen äfven halfrunteln i de sköna konsternas :palats, hvilken tyvärr skadades vid den brand, som der egde rum. förlidet år. Detta sista arbete ansågs såsom. ett mästerverk. — Stadsmyndigbeterna i Nantes ha beslutat anlägga dockor, bassiner och varumagasiner samt utvidga varfven. De begära för detta ändamål af staten ett: tillskott-af 2!, millioner francs : samt dispositionsrätt öfver vissa statsländerier. Agentur-chefen Lejolivet, som dömdes till fängelse för det han skaffat. sig tillgång till och i förtid bekantgjorde fredstraktaten, har nu blifvit frigifven. ENGLAND. Times pariserkorrespondent skrifver bland annat:: Härstädes hviskar man hvarandra i örat, att ett för Frankrike ganska gynsamt handelsfördrag med Ryssland är å bane. Är detta sant, så, skulle det. förklara de mellan de båda bofven vexlade vänskapsbetygelserna. Äfven skulle det förklara hvarföre tariffreformen blifvit. uppskjuten till år 1861. Tidningen Nicaraguense för den 20 Sept. meddelar en bekännelse, som blifvit afgifven af en löjtnant vid de Walkerska trupperna. vid namn Jennings Estelle, hvilken för mord å en kamrat, löjtnant Gordon, blifvit skjuten: Berättelsen ger Times anledning att skärpt karakterisera det amerikanska :fribytareväsendet.Estelles ohyggliga bekännelse lyder så.unda: iq f Granada den 15 Sept. 1856. Jag är född 1833 i Marshall i staten :Tennesse och uppfostrades från barndomen i grefskapet Hinds. i Mississippi. Ar 1852 bezgaf jag mig åstad till Kalifornien. På vägen hade jag en ledsamhet (difficulty) med en viss Howard och sköt hed hohom. Sedermera sårade jag en viss Hays genom ett skott. Dock var såret icke dödligt. . Samma år hade jag en ledsamhet med Charles Robinsson och gaf honom tre knifstygn. Mina sista båda ledsamheter under min vistelse i Kalifornien inträffade i satsfängelset, der jag under.de båda sista åren var anstäld. ; Sedan jag råkat i den sista förlägenheten, begaf jag mig till Nicaragua och sköt Thomas Edwards. Sedermera skjöt jag Charles Gordon. Jag måste :tillstå att jag vid alla mina ledsamheter också icke en enda gång var vid mina sinnens rätta bruk. Två synder ha blifvit mig förlåtna, och jag hoppas erhålla förlåtelse för alla mina missgerningar. Jag tror att det gifves en Gud i himmelen, som kan och skall förlåta, och hvilken lika väl. som jag vet, att det icke var jag som dödade Charles Gordon. Bränvinet och mitt förryckta sinne begingo gerningen. Jag förklarar att jag icke var rätt vid mina sinnen då jag begick gerningen, och Gud vet det. Förlåten mig, officerare och soldater, oeh jag skall dö lycklig. Times anmärker härvid: Sådant är det stoff, hvaraf general Walkers ockupationshär består. Den amerikanske fribytaren är en man, som sedan han haft ledsamheter, d. v. 8. jagat en kula genom kroppen på ett par, tre personer, låter värfva sig för Nicaragua eller någon anvan skådeplats för amerikansk eröfringsoch förstoringslusta, samt spelar der amerikansk entusiast och patriot. Han blir det demokratiska partiets i Förenta Staterna älskling och beqväma verktyg, detta parti, hvars lösen är det amerikanska riket och den amerikanska storheten. Hvad slags ledsamheter en sådan stackars sälle haft, kommer på ett ut. Om han blott kämpar för utbredandet af amerikacska herraväldet, så äro honom alla hans Synder förlåtne, och af mördaren blir en hjelte. Hade Jennings Estelle blott varit så förnuftig att endast förgripa sig på annat folk, icke på en af Walkers officerare, så gifves ingen korsfarare och ingen grekisk patriot, som bade gjort sig i högre grad förtjent om kyrka och fädernesland. Det skall förmodligen icke väcka någons förundran om vi säga, att Nicaraguas innan kort förestående införlifvande med Förenta Staterna är en ingalunda osannolik händelse. Visserligen ha Walkers tyranniska beteende och de storartade förmögenhetskonfiskationernauppväckt Nicaraguensernas hat och föranledt de öfriga centralamerikanska staterna att ila dem till bjelp, så att man vid de sista underrättelsernas afgång ansåg en slagtning stå för dörren. Enligt andra meddelanden hade en sådan redan egt cum och Walker blifvit segrare. På denna slagtnings utgång beror naturligtvis mycket. Om Walker verkligen segrat, så skall den demokratiska presidentskapskandidatens triumf betydligt befordra Niearaguas uppgående i Förenta Staterna, och med detta steg är den centralamerikanska frågan å nyo bragt på tapeten. Palmerston -har varit ute på resor i provinserna, hållit långa tal och blifvit på lysande sätt emottagen. I Manchester har kommunalrådet voterat honom en förtroendeadress. — Köpmännen och korporationerna i London city ha till den äfgfen e lordmayorn Salomans aflåtit en adress, hvari de hembära sin tacksägelse för hans embetsförvaltning. — Kanonbåtflottiljen i Portsmouth, hvars aftackliog nyligen anbefaldes, utrustas nu åter med möjligaste skyndsamhet. Äfven heter det, att kanalflottan oförtöfvadt skall organiseras. — Prins Fredrik Wilhelm af Preussen här ankommit till England: — Firman Fox, Henh LJ derson K:s affärer komma att under kreditorernas uppsigt fortsättas. Finansverlden vill icke gerna låta allmänheten blicka in i det sätt hvarpå dylika stora affärer bedrifvas. TYSKLAND. Man erfar nu att förbundsdagen den 6 d:s peslutat biträda londonprotokollt af den 24 Maj 1852 samt öfverenskommit att låta genom le hos edsförbundet representerade tyska reseringarnes diplomatiska. agenter med ailt efertryck understödja, den. af preussiska: reges ingen fordrade frigifningen af de fongna rojaisterna i Neufchatel: Hannover. Genom en den 8 dennes af koungen utfärdad proklamation har den den 1 Vov. förlidet år inkallade landtdagen blifvit ipplöst och .en ny landtdag inkallad till den 10 Febr. 1857, hvars medlemmar skola väljas nligt den af regeringen. (godtyckligt och egenmäktigt) utfärdade nya vallagen. ÖSTERRIKE. Ostdeutsche Posty för den 6 innebåller en itikel, bvari bladet bekämpar de franska tidiingarnes ågigt om ett pariserkongressens förtyade sammanträde. Enligt Ostd. Post Vore risgerligen en kongress för ett slutligt RP: sörande af stridigheterna önskvärd, läm Hat ärvarände ögonblicket likväl icke STOP 8 ör dess åvägabringande, emedan dot misstro. nde som för närvarande eget IUM snarare