Aftonbladet – 7 november 1856, sida 2

licium eller graphit (obundet kole) deri finnes. Derigenom uppfyller det de kemiska vilkoren för stångjern, ty närvaron af 0,44 pm fosfor och 0056 proc. svafvel torde väl öra anses härröra blott af den mindre goda jernmalm som blifvit vald, eller den dåliga beskaffenheten af de koaks, som begagnats i masugnen. Vid de mekaniska profven af Bessemers jern låta dock berättelserna mindre gynsamt. Följande prof anföras: 1) En Jjernmassa af ungefär 15 tums längd och 6V, tums tjocklek, frambragt af tackjern från Blaenavon-hyttan i Wales och gjuten i enj: form af gjutjern, upphettades i en vällhärd och blef, medelst en nasmytisk hammare afl. 20 -centners vigt, utsmidd till en kolf.gBrottytan på jernet före svessningen var kristallinisk, porös och glänsande. 2) Denna kolf visade sig hård och stel under hammaren, Den blef mellan. valsar utsträckt till en 5 tum bred och 2 tum tjock stång. Medan den ännu var varm gjordes medelst en sax en inskärning till en tredjedel af bredden, hvarefter stången afbröts. En annan del af samma kolf blef) medelst nämde hammare utsträckt till en fyrkantig stång af 1 tum i tjocklek... Varm afbruten, visade den sammaresultat. 3) I kallt tillstånd blef den först omnämda utsmidda och derefter valsade stången rudtomkring försedd med en inskärning. samt derefter afbruten genom ett hammarslag. Brottytan varren och bladig, såsom om kristallerna blifvit genom tryckningen utplattade; aftrådighet märktes intet spår. 4) De båda delarne af den afbrutna stången sammanvälldes och utsmiddes till en rund stång af I tums diameter. Denna kringskars och afslogs med hammaren. Brottytan Var ren, icke tågig, och det första kristalliniska utseendet var i viss mån återstäldt, i det att kristallerna. genom smidningen åter blifvit bragta i ett läge, mots.tt mot det första. 5) De båda delarne sammanvälldes och utsmiddes till samma. dimensioner; på den ena sidan gjordes derefter en inskärning och stången afbröts med ett slag; och erhöll man dervid samma resultat. Man gjorde med brottytorna intryck i bly, och vid jemförelse med hvarandra. visade de lika utseende. Någon trådighet märktes icke heller här. 6) En del af den sist sönderbrutna stången svarfvades rund, och dess styrka pröfvades derefter i maskinen. En del af brottet hade ett oxideradt utseende, och denna gaf först efter samt utan synbar uttänjning. Jernet visade sig hårdt och styft vid smidningen, men lät väl och medlätthet bearbeta sig i svarfven. Dessutom anstäldes försök öfver det Bessemerska jernets motstånd vid bristningen; det kom i detta afseende. ganska nära stångjernet utaf magnetmalm från Londonderry i Nova Scotia och af magnetmalm från Nictau (det förhöll sig dervid såsom 65,9 tilt 66,4 och 67,9). Men under det de senare sorterna visade en trådig brottyta, fann man denna vid det Bessemerska jernet, fastän det flera gånger blifvit svetsadt, utsmidt och valsadt, dock alltid kristallinisk och till en del oxiderad. Af brist på apparater kunde man icke anställa några prof med vridning; men ofvannämde försök äro tillräckliga att ådagalägga, att man af den Bessemerska uppfinningen vid dess närvarande ståndpunkt icke kan vänta någon revolution i stångjernsproduktionen, emedan Bessemers jern icke eger alla stångjernets egenskaper, framför allt icke de vigtigaste. Bessemers jern skall med stor fördel kunna träda i stället för gjutjernet, som det i godhet öfverträffar, men endast i några undantagsfall kunna brukas i stället för stångjern. Det nya förfarandet gör färskningsprocessen ingalunda umbärlig, men man kan genom detsamma vara i stånd att gjuta en mängd föremål, i synnerhet tillhörande knifoch vapensmidet, bössmakeriet och gevärsfabrikationen, och hvilka derefter, vida lättare än de af vanligt gjutjern, låta förarbeta sig i svarfven, med hyfveloch räfflingsmaskiner, samt äfven kunna vällas och smidas. Alltså torde, enligt den nya processen, de många artiklar kunna förfärdigas, som nu göras af mjukt eller glödgadt gjutjern. Detta var också de närvarande knifsmedsmästarnes i Sheffield mening vid deras senaste sammankomst den 12 September, till hvilken Bessemer var inbjuden. Likaledes blifver den fabrikation af gjutstål, som sker af cementstål eller puddelstål, :cke omedelbarligen berörd af Bessemers uppfinning. Bekant är att axlar och dylikt, af smidt jern, då de längre tid varit i bruk, nästan på illa jernbanor kasseras; emedan erfarenheten visat, att desamma, till följd af den beständiga skakningen, lida en förändring i sin textur, så att deras hållbarhet då icke längre är pålitlig. Atsmerna hafva fått ett annat läge; de närma sig i sin anordning det kristalliska gjutjernets, och deras tillstånd torde då vara detsamma som i det Bessemerska jernet. Endast för sådant bruk af stångjern, såsom till band, skrufvar o. s. V., der smidjernets sega sammanfogning ej är nödig, kan, så vidt man hittills sunnat utröna, det billigare Bessemerska jeraet tjena såsom ersättning. : Deremot är detta användbart i oändligt många fall, der man blott behöfver en större hållbarhet än det vanliga gjutjernetzs. Bessemers förfaringssätt skall alltså troligen göra jern mera användbart, t. ex. vid byggande af hus, och skall derigenom gifva jernproduktionen en ny lyftning, fastän icke på det äldre tillverkningssättets bekostnad. RIKSDAGEN. KONGL. M:TS NÅDIGA PROPOSITION angående statsverkets tillstånd och behof; gifven Stockholms slott den 30 Oktober 1856.0() Fjerde hufvudtiteln. (Fortsättning ) bird ra JETS. SSSK ARA GC I G bt ANS OR 18 FB OCK, CJ PRPSRTE