Aftonbladet – 4 november 1856, sida 3

Article Image
BLANDADE ÄMNEN. Familjen Peurtalås. En tysk tidning meddelar följande detaljer rörande denna familjs historia: De tilldragelser, till hvilka kantonen Neufchasel den 3 och 4 sistlidne September var vittne, hafva plötsligt lyftat namnet Pourtalös upp ur den trånga sferen af hoflifyet, inom hvilket innehafvarne af detia aamn på senare tiden förnämligast varit kända. Fordom var likväl nämde namn aktadt inom ett helt annat gebit, och dess rykte sträckte sig vida längre ån ou. Familjen Pourtales adelskap är föga öfver 100 år gammalt och dess grefvetitel icke !,, århundrade. Men hvad som brister den i anor ersättes genom dess rikedom. Oberäknadt sin ärfda förmögenhet, har den ingått många rika giften och bar, atom i kantonen Neufchatwel, äfven i Böhmen, Lausitz, Nederschlesien och Posen flera stora gods. Familjen, som bekänner sig till evangelisk-lutherska läran, härstammar från södra Frankrike och hörde till dem, hvilka i trossaker gjorde kraftigt motstånd mot sin landsberres edikter. Efter upvhäfvandet af Nantessiska ediktet tog den sin tillfykt till Schweiz och nedsatte sig i Neufchatel. Den bestod vid den tiden af borgersmän, hvilka genom flit, sparsamhet och ett okonstladt lefnadssätt förvärfvade en så stor förmögenhet, att deras efterkommande kunde lemna sina förfäders yrke och egna sig åt statsoch hoflifvet samt bestrida de en lysande rang åtföljande utgifter. Den af denna borgarefamilj, hvars namn först framträder ur det plebejiska mörkret, var ep köpman, Jeremias Pourtales, som genom sin drift och sina politiska tänkesätt tilldrog sig Fredrik den stores uppmärksamhet, och hvars obekanta förtjenster år 1750 belönades med adelsbrefvet. Enligt den tidens sed erhöll den adlige uppkomlingen en vapensköld med devisen Qvid non dilectis? (Hvad gör man icke för sina älsklingar,) En son af denne Jeremias var Jakob Ludvig von Pourtales, egentlige skaparen af den förmögeuhet, hvilken hans efterkommande haft att tacka för sin rang och samhällsställning. Han var född i Neufchatel 1722 och dog dersammastädes i hög ålder 1814. Fadern hade bestämt honom för embetsmannabanan, men sedan ban några är bevistat åtskilliga vetenskapliga bildningsinstituter, valde han af egen böjelse handelsståndet. De fördelar, hvilka hans familjs upphöjelse skäpkte honom, försmådde han med tystnad, som om de vasit blott skenbara, och i swället för att i någon förvaltningsgren vedgräfva sig blandakter och handlingar, framträdde han i det yttre lifvet, sjelfständig i ötvertygelse och handling, för att med fulla kraften hos en stark själ egna sig åt affärsmannens sträfvanden. Skicklighet i förening med lycka bragte aonom så högt i allmän aktning, att hans egna yrkesbröder i de största handelsoch fabriksstäder, såsom Lyon, Bordeaux, Amsterdam och Antverpen kallade. honom köpmännens konung. Med en ärfd förmögenhet af 40,000 francs öppnade han 1753 sit: handelshus i Neufchatel och efter en mer än sextioirig affärsverksamhet efterlemnade han åt sin lyckige a fvinge en förmögenhet af 40 millioner francs. Hufvudqvarteret för bangs kommersiella operationer var Neufchatel, der han bade vid sin sida 30 till 40 biträden af bepröfvad erfarenhet, hvilka af honoun; mottogo sina order. Hans rastlösa företagsamhetsanda hade spunnit ett nät af kontor och affärsförvindelser ötver båda haifkloten. I ala stora handelsoperationer, så väl på denna som andra sidan Atlantiska oceanen, var han en den lyckligaste medtäflare till Hopeska handelshuset i Amsterdam, ep förelöpare för Rothschildarne och en mönsterbild för John Cockerill. Öfver de af honom öfverallt, för sgna medel inrättade fabriker, faktorier, spinnerier, handelshus, kontor och nederlag satte ban unga män, hvilkas skicklighet ban pröfvat, gjorde dem till sins kompanjoner och lemnade dem, förutom det bestämda arfvodet, v,,:del-till !.,s:del af vinsten. Medelst detta förfaringssätt blef Pourtales omätligt rik, och allt Pftersomhans rikedom tilltog, tilltogo också tacksamheten och ifveru hos dem, som dervid varit honom behjelplige, emedan de med honom kommit till välstånd och anseeode. Mer än tjugo al hans fordna anspråkslöss kompanjoner skola hafva utgått ur han: koptorer som millionärer. Men alla, som voro omäring honom och med honom drogo den gemensam ma merkantila triumfvagnen, måste, liksom Napoleon I:s generaler eller hjel id Si bastopol, BRANTEN

4 november 1856, sida 3

Thumbnail