Aftonbladet – 1 november 1856, sida 3

CPSRICA SKIUVSEL VR UTSREKLE URITS IILATRE, BLANDADE ÄMNEN. — Ben Maskin för torknizg af spanmål och malt, hvarå kopparslagaren A. Gustafsson härstädes erhållit 8 års patent, består af 2:ne på ända stående cylindrar, förfärdigade af jernbleck, den ena utomkring den andra, med mellanrum emellan dem, och är den inre sidan af den yttre eylindren och den yttre sidan af den inre garnerade med 4 å 5 tom från hvarandra rundtomkring ecylindrarne löpande bleckremsor eller s. k. flensar, sluttande nedåt i 45 graders vinkel och utgående från cylindrarne till midten af cylindrarnes mellanrum. Flensarne på den ena cylindern sitta midtför mellanrummen emellan flensarne på den andra. I cylindrarnes sidor äro en mängd hål slagna tätt under de sålunda anbragte flensarne, så att flensarne liksom utgöra en takfot öfver hålen. Tvärt öfver öfre öppningen af den yttre cylindera äro 2:ne jerntenar fästade i kors, och i midten af korset är ett rundt hål slaget, igenom hvilket en på öfversta toppen af den inre cylindern anbragt jernten trädes, så att den yttre cylindern, som ej har annan stödjepunkt än denna, sålunda kommer att hänga på den inre, och kan omvridas i horizontel riktning, under det den inre cylindern förblifver orörd. Under den inre cylindern äro anbragte fötter af jern och tätt vid nedra kanten en rundtomkring löpande, något nedåt sluttande bleckremsa, samt en ofvan öppen kolugn af jernbleck eller gjutgods. På öfre kauten af yttre cylindern är anbragt en s. k. qvarnskruf eller strut, eller uppoch nedvänd stympad kon, hvars nedre öppning är alldeles lika vid som den yttre cylindern. I denna skruf eller strut hälles säden, som skall torkas, och failer först på inre cylinderns första flens, derifrån på yttre cylinderns första flens, derifrån på inre cylinderns andra flens o. s. v., tills den passerat alla flensarne, och slutligen rinner ut på den vid inre cylinderns nedersta kant fästade bleciremsan, emellan hvilken och yttre cylinderns något utböjda nedersta kant mellanrum just i denna afsigt är lemnadt, och hvilket mellanrum kan göras större eller mindre, allt efter som sädens mer eller mindre råa beskaffenhet kräfver, derigenom att den yttre cylindern höjes eller sänkes på dess enda stödjepunkt, förenämda på inre cylinderns topp anbragta jernten. När eldning sker i kolugnen, ifrån hvilken värmen uppstiger i den inre ihåliga men äfven fullkomligt täckta cylindern, nödgas denna värme taga sig väg genom hålen på cylindern ut i det med säd uppfylda mellanrummet mellan cylindrarne och värma säden, hvars afdunstande vattenpartiklar afgå genom hålen på den yttre cylindern, hvarunder säden smådingom torkar. För att befordra sädens rinnande aedåt, kringvrides emellanåt den yttre cylindern medelst utanpå densamma anbragta handtag. Flensarnes läge och ställning bindra säden att kunna rinna ut genom hålen i cylindrarnes sidor. (Sv. Tidn.) — Förents Staternas presidenter. Det förestående presidentvalet, som man nu i Förenta Staterna emotser med så lidig spänning, är det adertonde sedan unionens grundande. De sjutton valen, som egt rum från 1783 till 1852, hafva upphöjt tolf af republikens medborgare till statens högsta värdighet, i det nemligen fem, Washington, Jefferson, Madison, Monroe och Jackson, blefvo valda för andra sången. För tredje gången har ännu ingen bestigit presidentstolen, ehuru ett sådant val icke är uttryckligen förbjudet i konstitutionen. Af de tolf presiienterna voro icke mindre än sex, nemligen Washingon, Jefferson, Madison, Moöroe, Harrison och Tayor, bördiga från staten Virginia, som derföre också har blifvit kallad presidentstaten; två bland dem, len äldre och den yngre Adams, voro födda i Masachussetts, två andra, Jackson och Polk, i Norra Karolina, och en, Pierce, i New-Hampshire. Sju bland residenterna, nemligen Jefferson, Madison, Monroe, Jackson, Van Buren, Polk och Pierce, räknas af denokraterna till deras parti, och fyra andra, nemligen de vida Adams, Harrison och Taylor, af whigs ill deras. På Washington hafva begge partierna gjort antpråk; men han torde få anses hafva tillhört ntetdera, då han, fri frin alla partiintressen och incriger, endast hade fosterlandets väl till ögonmärke. Två af presidenterna, Harrison och Taylor, afledo under sin embetstid och blefvo, enligt bestämmelserna i författningen, ersstta med vicepresidenterna, Tyler och Fillmore. — Nyaste ferskningar i det inre af Afrika, Den amerikanske vetenskapsmannen doktor David Livingstone har, enligt direkta meddelanden, den 13 Augusti lyckligen anländt tlll Mauritius. Sålunda har det omsider lyckats denne företagsamme lärde att genomresa Afrikas kontinent från den ena kusten till den andra, i det han, oberäknadt sin år 1849 i förening med Oswell och Murray gjorda uppväckt af Ngamisjön och andra ströftåg i det inre, från Csp framträngt emot norden och vestern . ända vill Angola, derifrån vändt tillbaka till Seshike, och senare uppnått östra kusten vid Feti och Quilimaine. Alla dessa besvärliga vandringar har den dristige missionären bestridt af sina egna sparsamma tillgångar, och vi kunna nu med hvarje dag emotse en fullständig beskrifning öfver resan. Då nu grefve Lauture står i begrepp att anträda den stora egyptiska expeditionen uppåt Nilen, och kapten Burlow har afrest för att begynna sina forskningar ända till Zsnziba, skulle det vara så mycket Önskligare, om loktor Vogel kunde utsträcka sina vandringar vester mm Tsadsjön till kusten af den indiska oceanen. De 200 den sistnämde af engelska regeringen utbett ig, för att kunna draga till Wadai, och derifrån vilare i vester, äro som man bör hoppas längesedan il. hans händer, och han befinner sig måhända redan på vandringen till Nilkällornas region. — Antalet af Minchens stora och. rikhaliga konstsamlingar kommer ännu ytterligare att ökas. Conung Max har nernligen beslutat att grunda ett ayerskt nationalmuseum och har till föreståndare för letsamma: utnämt friherre v. Aretin. Rättelse. Uti gårdagsbladet om justitieombudsnannens hberättelsö. andra sidan. andra snalten 7-4,