Aftonbladet – 31 oktober 1856, sida 2

med vingarne på ett högst ömkligt sätt. Denna olyckshärdelse förorsakade en oerhörd uppståndelse ; hela parterren reste sig Ögonblickligen, och de mest entusiastiske stego upp pä bänkarne med upplyftade armar, förgäfves försökande att nå dufvan, un er ett allmänt ropande på teaterföreståndaren. — Pistacchini visade sig snart, beväpnad med en stång, och stigande från scenen in på parterren, lyckades han att föra den olyckliga fogeln så nära Lucy, att Antonio blef i stånd att frigöra den och öfverlemna den till den engelska ladyn, hvilket skedde under en storm af bifallsyttringar. Sedan denna lilla extraförlustelse, hvilken icke stod på programmet för aftonen, Var förbi, gick Lucy att göra markisinnan en visit för att tacka denna förnäma dam att hon lemnat benne sin loge. Så särdeles vänligt, sade miss Lucy, då detta otvifvelaktigt var bästa platsen, och derefter talade hon med så mycken artighet om palatsets skönhet och teaterns — prydlighet, att hon lemnade den gamla enkemarkisinnan helt intagen till sin fördel. — Efter att ha så länge af tragedien hållits i ångestfull oro, kunde Battista anses berättigad till någon skadeersättning af teaterföreståndaren, och en sådan erhöll han äfven i rikt mått i komedien som följde derefter. Hvem skulle kunna skildra hans ytterliga förtjusning vid att se den Narrade Informatorn, liksom slagen af åskan, åhöra sin äldste lärjunges bekännelse at han är gift, ja, verkligen gift med det unga fruntimret i buset midt emot! Olycklige informator, hvad skall han svara sin lärjunges far, hvilken uttryekligen förordnat att hans söner aldrig skola tillåtas att vexia ett ord med någon af andra könet! Icke allenast gift, utan äfven, himlen vare oss nådig) far till ett litet barn,