Aftonbladet – 30 oktober 1856, sida 3

väntade. UTRIKES Med Stralsundsposten ha vi på förmiddagen mottagit tidningar från London af den 22, Paris och Brissel af den 23, Hamburg af den 24 och Berlin af den 23 dennes. De i dag väntade ångbåtsposterna bafva, då detta nedskrifves, ännu icke afhörts. Det är frågan om Donaufurstendömenas utrymmande och den ställning makterna intagit till hvarandra i denna angelägenhet, som i främsta rummet tager uppmärksamheten i anspråk. Man känner numera, att Frankrike genom ganska allvarsamma noter påyrkat! ockupationens upphörande och de österrikiska truppernas återkallande. Den franska pressen bar också, enligt hvad förut blifvit nämdt, i häftiga artiklar sökt ådagalägga det obehöriga och traktatsstridiga uti ockupationens ytterligare förlängande. Mot dessa franska anspråk och påståenden har den halfofficiella Wienertidningen Österr. Corresp. uppträdt med ett genmäle, deri såsom grund för ockupationens fortfarande anföres den omständigheten, att gränsregleringen ännu icke blifvit fullbordad, enär Ryssland vägrat afträda Bolgrad och Ormöarne, hvilket afträdande af de andra makterna påyrkas. Dessutom åberopas stadgandet uti parisertraktatens art. 31, atttiden och sättet för utrymmandet skola blifva föremål för en öfverenskommelse mellan den höga Porten och de makter, som hafva besatt dess område, och förklarar det österrikiska bladet i sammanhang härmed, att det är med både Portens och Englands samtycke som de österrikiska trupperna qvarstanna i furstendömens, och att det är på grund ef samma rättsgrundsats, å hvilken Österrike härvid stöder sig, som Porten ännu låter sina trupper ockupera vissa delar af det moldauwallachiska området och som England låter sin flotta qvarstanna i Svarta hafvet, hvilka alldeles likartade omständigheter man likväl å franska sidan helt och hållet förbisett för att hålla sig uteslutande till den österrikiska ockupationen. Korrespondenter, som söka angifva de fördolda diplomatiska trådar, som 1 denna sak äro i verksamhet, tro sig veta, att det är ryska kabinettet som härvid eggat det franska att uppträda met Österrike, och att detta uppträdande hufvudsakligen blifvit föranledt genom några meddelanden, som franska kröningsambassadören Morny från Moskwa tillsändt grefve Wa i. Deremot skulle Engi lands agenter ha erhållit befallning att öfverallt, der frågan kommer under öfverläggning, på det kraftigaste un idja Österrike, och man hoppades för ögonblicket, att det i Paris skulle lyckas baron Häbners och lord Cewleys förenade bemödanrden att upplysa Louis Napolson om de ryska afsigter, för hvilka hass regering blifvit gjord till organ, och derigenom åvägabringa ett nedstämmande af Frankrikes fordringer, Att dessa förhoppningar åtminstone ej så hastigt gått i fullbordan kan man sluta deraf, att, enligt hvad de sista telegrafde-j pescherna omförmält, polemiken mellan de ska och österrikiska halfofficiella blader rtfar med s et irkiska regering protesterat mot Donuafurstendömenas ockupation. hvilket. öter å den österrikiska sidar ållet ogrundadt. Franska engel pressen och de ka och engelska kabinetterna, som med anledning deraf syner ha inträdt, torde ick er vara fräömmande för den nya grupp af makterna, hvilken först uppenbarat sig uti den ifrågavarande tvisten om Donsufurstendömena, och hvilken stält Frankrike och sland å ena sidan mot England och Österrike å den andra. —— FRANKRIKE. Uti Monitören förekommer ett utlåtande af krigeministern, marskalk Vaillant angående orientarmens organisation. Dokumentet upptager tio spalter, och vid detsamma finses fogad en skrifvelse till marskalk Vaillant från kejsaren, som deri uttrycker sig sålunda: I det jag anordnat offentliggörandet sf detta märkliga dokument bär jag velat göra allmänheten till domare öfver de tjenster, hvilkas hela vigt jag ensam kände, på det fäderneslandet må egna sin erkänsla såväl åt den, hvilken genom de träffade förberedelserna förberedt segren, som åt dem hvilka genom välberäknade åtgärder på sjelfva krigsskådeplatsen vunnit den. . Franska banken diskonterar för närvarande. icke vexliar, som ha längre tid att löpa än 45 dagar. Ett beslut i dett hänseende är visserligen icke kungjordt, men tillämpas likväl på det sätt, att alla Vexlar på längre tid under en eller annan förevändning blifva tillbakavieade. Lån på aktier vägras numera bh. It och hållet. Handel och industri lida naturligtvis af dessa tvångsåtgärder, och flera industriidkare ba afskedat en del af sina arbetare. Den jäsning, som råder i P:ris! arbetareförstäder, skall naturligtvis under sådana l, smständigheter tilltaga, och man är icke utan l. oro för den närmaste framtiden. I provinserna !: er