Aftonbladet – 29 oktober 1856, sida 3

gående madonna della Guardia att meddela honom. Lucy började ånyo rita, Battista drog sig allt längre och längre boft, och försvann derefter helt och hållet, och Speranza satte sig vid sin unga välgörarinnas fötter, och började sy på någonting hörande till hennes bröllopsutstyrsel. Vi borde ha nämt förut att bland de arrangementer, som den omtänksamme doktorn föranstaltat för sina reskamraters beqvämlighet, var ett stort soltält, hvilket på hans tillsägelse samma morgon blifvit uppsatt öfver terrassen, och det är under dess skugga som vi för en stund lemna miss Davenne. . Bland de talrika promenerande hvilka voro Taggias Boulevard de Gands ständiga prydnad, och följaktligen en af dem, hvilka gifvit akt på vårt lilla sällskap då det passerade öfver promenadplatsen, var signor Orlando Pistacchini, direktör och förste skådespelare vid den skådespelaretrupp som bar hans berömda namn och utgjorde den aktade Taggiapublikens förtjusning. Då vi lemna denna sista upplysning, begagna vi oss af en något svassande fras, bokstafligen afskrifven efter de programmer, som äro uppklistrade på promenadplatsens fyra hörn. Om vi skulle fram-. ställa förhållandet i dess sanna historiska nakenhet, borde vi säga, att som ingen besökte teatern, utgjorde ifrågavarande sällekap ingens förtjusning eller afrky; och vi äro äfven berättigade att säga, att det hedervärda dra-. matiska sällskapet var på väg att svälta ihjel; ett ganska obehagligt predikament, och i följd hvaraf den olycklige teaterdirektören i täm-: meligen sorglig stämning hade lutat sig mot. en stenpelare, begrundande på hvad sätt eller hvarest han möjligen skulle kunna erhålla ett middagsmål. Uppryckt ur sina sorgliga be-: raktelser af främlingarnes annalkande, ITyftade : Orlando Pistacchini långsamt sin hatt, un