Aftonbladet – 27 oktober 1856, sida 3

Den förut på telegrafväg bekanta noten i franska Monitören rörande de neapolitanska angelägenheterna har följande lydelse: Sedan freden var sluten, kysselsatte sig Pariserkongressen fr.mför allt med att trygga he:nes varaktighet. För detta ändamål blefvo de i Europa för handen varande elementer till fredens störande af de fullmäktige pröfvade, fästande de sig isynnerhet vid tillstån?et uti Italien, Grekland och Beigien. De vid detta tillfälle utbytta anmirkningarne ha öfverallt funnit ett välvilligt öra, emedan de härflöto från ett uppriktigt deltsganie för Europas lugn, och medan de tillika vit.nzde om den aktning man var skyldig alla suveräna staters sjelfständighet. Sålunda har regeringen i Belgien, ense med allmänna meningen beträffande de öfverdrifter hvaråt vissa pressens organer hängåfvo sig, visat sig benägen att stäfja den med alla henne till buds stående medel. I Grekland vittnar den vill skyddsmakternas godkännande framlagda planen till finansorganisation om hellenisk: regeringens beredvillighet att ställa sig kongressens råd till efterrättelse.: Uti Italien medgifva den heliga stolen och de öfriga staterna nyttan af mildhet och iore förbättringar. De stränghets och tvingsåtgärder, som sedan lång t d til:bska utmärkt neapoitanska regeringens förvaltning, uppröra Italien och botg ordaingen i Europa. Öfvbrivgade om farorna af en dylik belägenhet, hade Fraukrike och England hoppats kuana besvärja dem genom visa råd, i lämp Jig tid meddelade; dessa råd ha blifvit misskända. Regeringen i konuogariket Begge Sicilierna, tillslu