Aftonbladet – 27 oktober 1856, sida 3

UTRIKES. Med ångfartyget Bore mottogo vi igår tid ningar från London af den 20, Paris oct Brässel af den 21, Berlin af den 22 och Ham. burg af den 23 dennes. Finska posten ha medfört tidningar från Petersburg och Helsingfors af den 18 dennes. Vi meddela här nedan, under rubriken Frankrike, Monitörens förut på telegrafväg bekanta not angående de diplomatiska förbindel-ernas afbrytande mellan vestmakterna cch Neapel. Man får deraf ett slags officiel bek äfteise på hvad man alltjemt förmouat, att nemligen vestmakterna ej fordrat eller komma att fordra synnerligen mycket af konungen i Neapel. Bästa beviset derpå är, att man förklarar sig nöjd med hvad som på grund af pariserkongressens anmärkningar: blifvit åtgjordt i Rom, och hvilket, enligt Monitören, består deri, att man der medgifvit lämpligheten af mildhet och inre förbättringar,. Vill således konung Ferdinand också beqväma sig att medgifva detsamma, skola vestmakterna tvifvelsutan anse sig kunna med heder dragasig ur spelet, och sakerna få sedan åter gå sin jemna gång, i Neapel likasom i Rom. Franska regeringen bar sig också mycket angeläget förklara. att ingen må af vestmakternas hållning finna sig uppmuntrad att kröka minsta hår på konungens af Neapel hufvud. Derhos förklaras att deras flottor alldeles icke förena sig i någon mot honom fientlig afsigt. Med andra ord: vestmakterna sjelfva ärna icke röra honom, och ingen annan får heller understå sig att göra det. Hvilket intryck skola icke så allvarsamma hotelser utöfva på konung Ferdinand! Hvilka välsignelserika frukter skola de icke bära för det förtryckta neapol:tanska folket! Men det heter också i Monitören att flottorna förena sig för att i fall af behof skydda Frankriks och Englands undersåter i Neapel. Häri torde ligga en vink derom, att för den händelse en resning inträffar i Neapel, taga vestmakterna. sina undersåters intressen till förevändning för att blanda sig i saken och för att gemensamt i Neapel inlägga en besättning, som skall skydda despotismen der på sazima sätt som de österrikiska och franska bajonetterna skydda den i kyrkostaten. Den inblick, som man genom detta dokument får i vestmakternas afsigter, detager tidningskorrespondesternas förnumstiga och för öfrigt hvarandra motsägande betraktelser om de större eller mindre utsigterna ull eftergift å konung Ferdinands sida allt intresse. Icke heller tro vi våra läsare skola nisstycka, att vi bespara dem de talrika kannstöperierna om de helsosamma verkningar man lofvar sig af ett bref, som kejsaren i Ryssland skall ha skrifvit till konungen i Neapel. I tidningarne äro synliga åtskilliga rykten derom, att Louis Napoleon samlar klagomål mot England för att motivera en förändring i sin politik. Månne de af telegrafen omförmälda yttrandena i Monitören, om den engelska pressens hållning, få anses såsom första symtomet till en sådan omkastning, eller såsom en vederläggnivg af de ifrågavarande ryktena? Händelserna skola utan tvifvel snart gifva svar på dessa frågor.