Aftonbladet – 27 oktober 1856, sida 2

gandet synes våra uttryckliger inskränkt fill ien vid nya elementarskolan i Stockbolm ati vända så kallade metod, så frågas med rätta: ir då hvarje annat sätt att använda ämnesläsning med fri flyttning, än det som följes vid nya elementarskolan, förbjudet? Vill man itbyta det gamla klags-systemet med örsflyttningen emdt ävmnetläsning för läfjungarna ned så kallad fri flyttning, som tillåter läriungarne. att i hvarje läroämne få fritt framskrida oberoende både af trögare kamrater ;ch af egna framsteg i andra läroämnen, så ir icke det i tiya elementarskolan antagna sättet det enda, hvarpå detta kan ske. Huru skall nu tillåtelsen förstås? Är ämnesläs ing med öppna och rörliga klasser samt fri flyttning tillåten i allmänhet, nemligen med iaktagande af de i öfrigt uti den nyss anförla paragrafen stadgade vilkoren, eller är den enlagt tillåten på det sätt, som fö!jes i nya elenentarskolan ? Vi sätta gasska högt virde på len nämda skolans författning, men vi tro icke denna bafva hunnit någon sådan fullZocnlighet; att ju icke något bättre sätt fr utförandet af ämnesläsningens grundsats mj igen ännu skulle kunna uttänkas och f reslås, Vi hafva till och med anledning till ien öfvertygelsen, att om icke nya elem: nsarskolans fullständigare utveckling hittills i nånga fall varit hindrad och förlamad genom len inskränkta och bristfilliga lokal, som varit åt Henne anvisad, herines öfverhufvud ganska rörliga författning säkerligen skulle hava undergått flera genomgripande förändringar, än som redan skett, äfvensom att nya, cch vigtiga förändringar deruti komma att förestå, så snart skolan en gång får inflytta i det nya skolhus, sor tu Står under bygaad, sedan cikets ständer omsider vid den sistförflutna riksdagen dertill beviljade ett länge förgäfves begärdt anslag. Men om så är, uader hvilket stadium af sin utveckling skall då 1ya 2lementarskolan tjena till prof för efterbi!daing? Eller skola efterbildningarne vara fördundna att vid hvarje förändring af poöfskolans inrättning äfven följa med? Vi förmoda, att så icke är förhållandet, i syonerhet som här talas om afgifvande af förslag till särskilta reglementen för hverje särskilt fall; men i alla händel.er hade en tydligare förklaring af hvad sorå i stadgan egentligen menas med den vid nya elemsatarskolan använda metod, hvarom mängsea ifven af lärarhe bar ganska orediga begrepp, varit behöflig. I sjelfva verket tro vi, att föreningen af de olika bildniagslinierna inom en och samma skola med de mångfaldiga dispenser än från det eaa språket och än från det andra, som stadgan medgifver, miste s ed strängt bibehållande af klassläsningen mzdföra ett sådant krångel, att de flesta lärare otvifvelsktigt skulle föredraga ett system, som mer eller mindre närmade sig nya elemsntarskolans derest de vore dermed tillräckligt bekante framför det garala klass-systemet. Angående läratnes åligganden i afseende på undervisningens fördelning finna vi tvenne nya och vigtiga grundsatser antagna, hvilka vi icke kunna annat än högeligen gilla: den eaa att ämneslärarne, hvar i sitt ämne, äro skyldige att, så vidt den hvar och en å:ggande undervisningstiden det medgifver, undervisa inom alla klässer; den andra att, om. det läraren åliggande timtalet ej härigenom för honom full: upptages, han efter koll-gii förslag och efori förordnande äfven kaa å!ägsas att undervisa i andra läroverket tillhörsnde ämnen. Endast sålunda kan en jemnrare fördelning: af undervisnihgsskyldigheter gö-as atan att rubba förhållandet af de läsetimmar, soma lämpligen böra tillkomma hvarje särskilt läroämne, äfvensom hvars och ens undervisningsskyldighet kan bestämmas utan alla konsiderationer och utan anseende till personen. Esa annan fråga är, dels huruvida rätta förhållandet blifvit träffadt i uadervisningssky!ldighetens fördelning mellan olika slag af lärare, dels i hvad mätto de genom lärotidens förändring betydligt ökade åliggandena för ärarne kunna anses stå i ett billigt förhållsnde till lönevilkoren, Vi anse detta ämne vara vigtigt nog att förtjena en särskilt undersökding. 5 Berlinertidningar beteckna såsom grefve