Ack, bur strålande och vacker! sade Lucy; det är den vackraste by i verlden; man skulle kunna föreställa sig, att Castellaro känner sällbeten af att vara till.n Eiler,, fullföljde Antonio, att den i ettutbrott af glädje ämnade kasta sig i dalensarmar. Alldeles så, sade baroneten skrattande; de, som bo i de främsta buser, måste vara modiga af sig; jag blir yr i bufvudet vid blotta föreställningen om att bo der. Ungefär midt på bryggan upptäckte de en madonnabild och en latipsk inskription. Detta är äfven ett minnesmärke efter en jordbäfning, sade Antonio och pekade på inskriptionen. Det omtalas här, att en förfärlig jordstöt i Juni månad 1831 förstörde tvenne hvalf af denna bro. Tvenne barn, bror och syster, hvilka voro på bron i det ögonblick jordskalfvet inträffade, slungades ned tillika med detta, det elfte hvalfvet, utan att skadas; till tacksamhetsbevis för denna underbara räddning uppreste barnens fader denna pelare och lät ditsätta en inskrift, som omnämde tilldragelsen.s Vid foten af en brant, trång stig, ett litet stycke burtom bron, fann sällskapet tvenne mulåsnor och tvenne karlar inväntande dem. Doktorn föredrog att gå. Då sir Jobn väl kommit upp i sadeln, spände han upp sin raply och red sakta framåt, tätt åtföljd af Lucy och under det att en karl gick framför hvar och en af raulåsnorsa. i Jag har aldrig sett en så afskyvärd, halsbrytande väg, utropade bsroneten efter en stund. Församlinvgen rvinerar sig sannerligen icke genom att underbålla -vägarne.s Det blir bättre så snart vi komma in i Castellaros församling, sade doktor Antonio. Castellaro har mer än en gång uppmanat Täggia att låta förbättra sin del af vägen. Ni kan icke gissa hvad som svarats derpå: