BLANDADE ÄMNEN E Hvarken fram eller tillbaka, — En tysk tidning herättar följande historia från Hamburg. Der intågade den 6 Okt. en väldig oxdrift på väg tl Mecklenburg, men kom några dagar derefter samma väg tillbaka. I Necklenburg hade nemligen under loppet af sista veckan införsel af boskap från Holstein blifvit förbjuden, emedan det var misstänkt för lungsjuks. Boskapsbandlaren återvisades derföre med sin hjord till gränsen. Men det mest komiska i saken återstår ännu att berätta. Ty sedan delemaat Holstein, hade der emellertid införsel af boskap från Meeklenburg blifvit förbjuden, emedan M cklenburg misstänkes smittadt af boskapssjuka. Så tåga nu dessa oxar, som fullkomligt husvilla vaägabonder, melankoliskt fram och tillbaka på chausseea och kunna hvarken komma fram eller tillbaka. Hyar är tyskens fädernesland? tillägger den tyska tidningen. — Ny uppfinning för jernvågar. Uti Londons City sysselsätter man sig för närvarande synnerligen med en uppfinning af d:r Joseph Grassi, från Milano, som torde hafva synnerligt inflytande på jernvägarnes framtid, i händelse uppfinnarens förhoppningar bli rättfärdigade. Det är fråga om ett skrufsystem, med tillhjelp hvaraf jernvägståg skola föras uppför backar på jernvägarne. Principen är högst enkel. Inunder lokomotivet och i riktningen af vägens axel apterar Grassi en eylinder, omkring hvilken en utstående kant är lindad i spiral. Denna skruf sättes i rörelse genom ångkraften och skrufvar sig, för att så säga, in emellan stenar, som vid vissa afstånd äro fästade midt på vågen och tjena till stödjepunkter för cylindernps skrufgängor. Gängorna fasthållas sålunda genom ett antal stödjepunkter, hvilka äro så många flera, ju större och brantare sluttningen är. Uppfinnaren förmenar, att manmed denna inrättning kan färdas uppför de brantaste backar och sålunda slippa alla tunnelar, hvilka kosta betydligt samt erfordra långvariga och kostsamma förarbeten. Man ämnar snart företaga experimenter, cch om dessa lyckas, skola ingeniörerna hädanefter icke behöfva sysselsätta sig med terrängens svårigheter och icke för dessas öfvervinpande behöfva utföra något af de arbeten, som göra det så dyrt att anlägga jernvägar. Rysslands folkmängd. Vid folkräkningen för innevarande år har Rysslands folkmängd befunnits uppgå till 63 millioner. Deribland figurerar den rysk-grekiska klerus med den oerhörda summan af 510.000 personer; de tolererade kulterna med 35,000; den ärfuiga adeln med 540,000; embetsmannaadels med 155,000; det lägre borgarståndet, deruti iubeKripne afskedade soldater, 425,000 ; främlingar 40,000: kosakkolomierna vid Ural, Don, Wolga, Svarta hafvet och sjön Bajkal, jemte de reguliera baskirerna och kalmuckerna 2 millioner; städernas invånare (medelklassen och de lägre klasserna) 5 millioner; landtbefolkningen 45 millioner; de nomadiska stammarna 500,0006; transkavkasiska besittniogarne 1,400,000; Polen 4,200,000; Finland 1,400,000; samt de amerikanska kolonierna 71,000 personer. Vid kejsar Nicotai tronbestigning uppgick Rysslands befolkning till 51 millioner, och skulle således, om folkökningen fortgår i samma progression, år 1900 uppgå till omkring 100 millioner. Ryska riket innefattar 112 särskilta folkslag uti 12 bufvudracer, af hvilka den slaviska är talrikast och innefattar de egentliga ryssarne, polackarne, kosakerne och de serviske kolonisterne vid Dniperfloden.