Aftonbladet – 23 oktober 1856, sida 3

B.ANDADMN AVMNEN. —— En vig. skål för jordens vågning. Hr Bailly, astro Omiska sällskapets i London pre-sident, har hela sex Är sysselsatt sig med den mödosamma uppgiften, av. Vestämma vårt jordklots vigt. Ett rymligt rum i hans hus vid TavistockSquare var uteslutande egn Åt till undersökningar rörande jordens vigt. Hufvua instrumentet, sjelfva jordvågen, ser litet och oansenligt ut; ingen hade väl kunnat ana, att med det, som tycktes vara blott en vacker leksak, ett så svårt problem i vetenskapen skulle kunna lösas. En lång smidig trästång var precist vid midten upphängd på en liten kokong silkestråd och på båda ändarne försedd med små lätta kulor, så att den under det fallkoinligaste lugn och aflägsnande af hvarje störande istager en fallkomligt vågrät ställning. För att förskomma hvarje. tänkbar störande inverkan, hängde ståtgen i en lufttätt tillslaten glaskupa, hvarvid dock en sådan inrätt-. ning var gjord, att stora, massiva, matematiskt Dnog-grant runda kulor kunde anbringas i närheterr af de: små kulorna på stångens ändar. De senare attrahe-rades af de större kropparne, och det i ett förbållande, som undersökaren noga kände. Följden derat: var, att stången begynte darra. Den tid, hvilkem dessa vibrationer behöfde, blef den egentliga mått-stocken på jordens attraktionskraft i förhållande till kulornas. Hr Bailly arbetade med den siörsta flit och den utomordentligaste försigtighet. År ut och: år in satt han framför sin lufttätt tillslutna reservoir, experimenterande med trådar och kulor, med mikroskoper, barometrar, termometrar och bygremetrar, räknade, skref och öfverlade tills han ändtligen uppnådde målet för sina önskningar: Till och med vetenskapligt bildade vänner tillstadde han sällan inträde i sitt aldrabeligaste. En liten ryckning, ett grepp hade kunnat tillintetgöra frukten af hela månaders och års arbete. Hvarje luftdrag, till och med solljuset, aflägsnades. Så ofta han närmade sig. sjelfva jordvägen, heter det i en berättelse, smög: han låogsamt och sakta som ett spöke öfver den ljudlösa mattan. Hans gång, hans andedrägt, hans puls, hans lifsvärma måste hämmas, för att icke störa. Också närmade han sig aldrig utan en högtidlig och. vördnadsfull uppsyn., Blott de förberedande arbetena erfordrade aderton månader. Tretton hundra föregående experimenter voro nödiga, innan de egentliga jordvägningsförsöken kunde begynna Dessa fortsattes dag för dag under mer än ett års tid. Slutligen voro mätningarne och räkningarne färdiga. Apparaterna kunde skjutas 4 -sido, och resultatet af ett bland de kolossalaste arbeten, som vetenskapen någonsin företagit, för verlden förkunnas. Hvad väger nu jorden? I Baillys stora hufvudbok står svaret på denna fråga i en endarad och lyder: D.—5,6147 med ett fel, som icke öfverstiger 0,0038. Det vill säga: jordens täthet är lika med 5,6747, eller: jorden är ungefär 5?, gr. tyngre än hon skulle vara, om hon ber: stode helt och bållet af vatten. I talangifven, stiger vårt jordklots vigt till: 6,062,165,592,211,410,488,889 tons engelsk handelsvigt; i ord uttryckt: sex wusen sextiotvå trillioner, ett hundra sextiofem tusen fembundra nittiotvå billioner, två bundra elfva tusen fyra hundra tio milliner, fyra hundra åttio åtta tusen åtta hundra åttionio tons. En ton är omkring sex och ett halft svenskt skeppund uppstads vigt. — Kaffeböror kunna vid bränningen blant das med rågbröd, som, skuret i tärningar, lägges jemte kaffet i brännaren. Brödet drager till sig kaffets arom, ökar dettas välsmak och mängd, och males, tillika med kaffet. Rågbrödet är den oskyldigaste kaffetillsats som kan finnas, bvarföre det härtill förtjenar att rekommevderas. Alla de vanliga kaffetillsatserna, såsom råg, korn, ekollon 0. 8. Vv. olifva härigenom fullkomligt öfverflödiga. En förestånderska för ett kaffehms i Wärtemberg, hvilken beredde sitt kaffe på ofvanskrifne sätt, var allmänt berömd för dettas välsmak och hade stort tillopp af alla kaffedrickare, tills man ändtligen sent omsider kom hemligheten på spåren. (Bergelins Tidskr.)