Trångsund AF 12. E n tacksam badgäst anhåller att nedanstående, en högtvördad badgästs vackra afskedsverser, af hvilka han lyckats få afskrift, måtte få en plats i tidningen; viss att de skola vinna genklång i mångas hjertan, särdeles i deras, hvilka hos hrr Lundblom vunnit hvad de förgäfves sökt hos andra: helbregd, helsa och krafter. Till Badirtendenten LUNDBLOM den 22 Aug. 1856. Haf tack min bror för all den ro och trefnad Jag på din strånd har njutit några dar, De lugnaste kanske utaf min lefnad, Sen i min stilla barndoms dal jag var. Den friska luft som lifvat kropp och sinnen, Din gyttja, dina vidt berömda bad; Skall troget gömmas bland de kära minnen, Som hem mig följa ifrån Grebbestad. : Dock för min känsla finns ett högre värde Uti den vänskap du oss egnade, Och detta glada hop du alltid närde, Att få en gång din mödas frukter se. Må lyckan i det verk, hvsvåt du egnat, Din håg och kraft, bli dig allt mera huld, Och menskligheten, hvilkens väl du hägnat, En gång betala dig sin stora skuld! Dock om ej annan lön du har att vänta, Välsignelsen af hulpna likar tag, Så samla du ett kapital, hvars ränta Uppväger hela verldens guld en dag. Farväl! Om någon gång du låter, Din tanke ila till en flyktad tid; Ach skilda vänners minnen kallar åter, Kanske du minnes äfven mig dervid: T.