Aftonbladet – 18 oktober 1856, sida 1

f MN AA Sicilien, — Dessa afsaknader, obetydliga för många, skulle vara tunga för mig, men likväl kunna bäras, om målet vore uppoffringen värdt. Men ett sådant mål saknas helt och hållet för mig, Min mor är, Gudi lof, försörjd; mina andra anhöriga berga sig väl. Hvad mig sjelf beträffar, vet jag näppeligen hvad jag skulle vinna genom erhållandet af förmögenhet. Antonio tystnade; men då Lucy icke sade något, fortfor han: 3 Ett vackert hus? — men jag tycker att jag bor som en prins i min lilla bostad i Bordighera, rymligare till och med än jag behöfver, och hvilken, i afseende f belägenhet och utsigt ölverträffar månget herresäte. Jag har visserligen ej sammetsmattor eller deuxbatanger, kantade med gröna klädeslister, Men hvartill skulle sådana saker tjena i detta ljufliga klimat, hvarest vintrarne äro så korta och milda, att det knapt faller mig in att tända en brasa. Ett yppigt bord? — men mitt bord är en epikurås, man behöfver inte här vara kapitalist eller ha drifhus för att erhålla bordets läckerheter. Ekipager och hästar? — har jag inte min calessino och min lilla raggiga häst? Dessutom tycker jag inte om att rida eller åka, och känner mig aldrig så lycklig som då jag kan göra en dugtig vandring till fots, fläktad af denna helsosamma, doftande hafsvind. Ni finner således, när allt öfverväges,, afslutade italienaren, som om hant tal måste ha öfvertygat hans tåliga åhörarinna, att förmögenhet icke skulle vara någon verklig fördel för mig. det han tystnade, öfverraskades han af den blekhet, som efterträdt den höga rodnaden på Lucys kind. Ni är uttröttad, sade han, det är bäst vi genast gå in.n Lucys qviliga instinkt hade blifvit väckt af det, som Antonio sagt och lemnat osagdt