Aftonbladet – 17 oktober 1856, sida 1

Ny vetenskaplig upptäckt i Medicin. Det är allmänt bekant med hvilka vådliga följder för belsan, och likväl med hvilken osäkerhet i framgången Mercurial-medel användas till den veneriska sjukdomens fullkomliga häfvande; äfvensom huru svår och osäker dem så kallade Svåltkuren är att använda i enskild praktik. — Menniskovännen och dem upplyste oväldige Läkaren skola derföre säkert med nöje emettaga dem underrättelse: att ett för ifrågavarande ändamål icke förut begagmadt medel, bestående blott i vert-ämnenm, utan tillsats eller biträde af något Mercurial-medel eller annan minoralisk substans, blifvit af undertecknad påfunnet, samt ensamt är tillräckligt att lått och fullständigt, samwat på kertare tid än vanligt, kurera äfven de mest envisa och svåra fermer af sjelfva den veneriska sjukdemen, och det, utan att patienten, hvarken, såsom vid bruket af Mereurial-medel, behöfver hålla sig innestängd, eller behöfver jakttaga em försvagande diet, utam kan, så vidt eljest sjukdemens mindro vanliga form eller höga grad derför skulle vara ett hinder, under hela kuren förrätta sina vanliga göremål, och sordeles i fria luften. Dessutom har em längre ti f 29 år, erfårenhet gifvit dem stadgade öfvertygolsem vid handen, att ej reeidiver eller återfall af sjukdomen, utan Ry smitta, efter begagnandet af denna kurmeted, inträffa. FAL anledning bäraf erbjuder jag icke blett min tjenst såsom Läkare åt veneriska sjuka af alla slag och grader, utar inbjuder tillika dem af mina upplyste, nitiske ech eväldige Embetsbröder, hvilka naturligtvis äro intressera ti en så maktpåliggande och grannlaga sak, som den ifrågavarande, vinna säker öfvertygelse; att för deras svårbotade patienter, under egen fortfarande tillsym, anlita mitt biträde. Oeh torde den ogenerade lefaadsordning, min kurmeted medgifver, innebära för den sakkunnige Läkaren en tilläcklig borgen, att dervid begagnas hvarken mercurial-medel eller svält. Och ansvarar undertecknad för, att härvid aldrig recidiv eller återfall af veneriska sjukdomen inträffar, hvilket eljest är så vanligt. Stockholm i Okt. 1856; JOH. BRISMAN, Medicine Doctor å Chirurgis Maprister: boende vid Norrlandsgatan J4 40, 8 trappor upp.