Aftonbladet – 16 oktober 1856, sida 2

Ja, men han gömmer sin förbittring inom sig. Han och hans högvördige embetsbröder anse mig som en tämmeligen skicklig läkare — så skicklig åtminstone som man kan begära här på landsbygden; men det är icke allenast deras förtroende för min skicklighet som läkare som gör att. de äro artiga mot mig. Jag står ganska högt i allmänna opinionen, och till och med här har allmänna opinionen, allt oaktadt, sin inflytelse. Och mitt skägg sen, fortfor Antonio, strykande det leende, är icke det ett det kraftigaste bevis på den ynnest, hvari jag står hos vår tresvansade pascha, kommendanten i San Remo ? Hur så? frågade Lucy. Det kan förefalla besynnerligt, men är likväl sant, att ett af de makthafvandes bestämdaste åligganden är att icke tillåta någon haka att vara orakad; och jag tror att min är denjenda i hela provinsen, hvilken kan skryta af att ha någonting liknande ett skägg. HRötta förhållandet är att jag, då jag först kom till San Remo, var så sysselsatt så väl dag som natt, att jag bokstafligen saknade tid att a når Detta skäl androg jag för vär Geasler, hvilken antog det, och efter hand har man vant sig att låta mig dantastad behålla mitt skägg. Ni tycks sätta mycket värde på ert skägg,, anmärkte rmeiss Davenne, småleende öfver Antonios allvarliga sätt att tala om denna sek. Ja, jag erkänner att jag gör det, sade han, äfven leende. För att inte tala om den tid som erigenom inbesparas, och andra obehag. ligheter, 8å tror jag att efter som naturen hvilken icke gör någonting utan ändamål, för. sedde mannen medijskägg, ämnade hon det SA fa ed oe nytta. Jag tycker för öfrigt med ai J CN pen Isynnerhet en italienare skä mn NA . 1Y, Ber bättre ut med än utan M ie i skrattar åt mig, men säg mig, vilketdera ni föredrager, ett af Vandycks